Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Nordens försörjningsläge - Sammanfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sörjande, varvid det framkommit, att de nordiska länderna i vissa
avseenden kunna komplettera varandra. Avrundningen i
Nordens strategiska konfiguration, och den därur härflytande
ökningen i den strategiska styrkan, följes sålunda av en liknande
konsolidering ur krigsförsörjningssynpunkt därigenom, att
överskott på ett håll kan täcka brister på ett annat. Sveriges, Norges
och Finlands träförädling, Sveriges malm, Norges fiske samt
Danmarks och Sveriges jordbruk ersätta eller åtminstone minska
bristerna på andra håll. Man får dock icke dölja, att allvarliga
luckor finnas även för ett enhetligt Nordens försörjning. Den
största gemensamma» bristen i avseende på livsmedel torde ligga
i Norges och även i viss mån Finlands svaga försörjning med
vegetabilier. Tillgången på animaliska livsmedel i ett gemensamt
Norden giver däremot en helt annan bild.
Den allvarligaste bristen i Nordens tillgångar ligger emellertid
på ett annat område, nämligen vad beträffar kol och olja. Det är
icke endast industrien, som genom avsaknad av dessa varor kan
bliva hotad, det är även järnvägstrafiken och därmed hela
kommunikationsväsendet, som kan bliva lamslaget, för att icke tala om
flottan, flyget och stridsvagnsvapnet.
Utbyggandet av Nordens vattenkraft — det vita kolet — i ökad
utsträckning och framskapandet av en industri, som kan täcka
så stor del av oljebehovet som möjligt, får nog därför
betraktas som det viktigaste ifråga om Nordens försörjning vid ett
samfällt försvar.
Nordens försörjningsläge är självfallet icke någon ny fråga.
Den har varit uppe många gånger och bl. a. efter förra
världskriget, under vilket påfrestningarna på näringslivets olika
områden voro minst lika hårda som nu, i varje fall inom vårt eget
land. Det utgavs då (1917) bland annat en broschyr av framståenr-
134
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
