Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornsvänska interpunktsjonsregler Av Erik Brate
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sigher sic vtan sac bundin hawa warit . oc vvald förfan.; SL 111
vtan dom. oc lagha til made.; SL 113 Stisl sifan baat eller ckiu.
not eller nret. eller annur fiske tool.; SL 60. |>et scal wara strenisz*
oc kiurtill. iwirclxfe oc howtdukar twe. braz oc fingergull.
Slutligen sättes punkt på båda sidor om äller blått äfter
romerska siffror, t. eks. SL 113 Brrennir man skip firi andrum bretrce
a:n . III. marker, böte XL. marker.; samt i slutet av värsrad, t. eks.
SL 55 Kununx balker oc skipwister. lyktes nu hrer swa. Himnje
kununger fen wjeldughi crister. giwi os himiriki fa. Värsens slut
är visserligen i allmänhet sådant, att punkt även skulle kunna stå
i prosa, men i fall som det anförda eksämplet är punkt i prosa
sällsynt, varför det torde vara berättigat att upptaga värsslut som
en särsjild anledning till sjiljeteckens bruk.
Av föregående översikt av de fall, i vilka punkt förekåmmer,
synes ined visshet framgå, att den utjort ett lästecken, medelst
vilket de ställen angåvos, varest vid täkstens föredrag större äller
mindre uppehåll borde jöras. Undantag utjör blått bruket av punkt
vid romerska siffror, där den förmodligen tjänat att beteckna dem
som förkårtningar av de fullt utskrivna talen. Denna förmodan
blir visshet jenom att handskriften i andra fall befinnes beteckna
förkårtning på samma sätt, t. eks. SL 71, 72 . b . för böte, vilka
punkter icke kamma till synes hos Schlyter.
Såsom punkten enligt denna översikt finnes använd, måste
det uppehåll, den betecknar, hava varit ganska olikfarmigt, störst
vid slutet av mening, vilket fall i översikten icke särsjilt påpekats,
mindre mellan ordgrupper med äller utan satsfårm ock, åtminstone
i allmänhet, minst, där den åtsjilt orden i samma sats. Därjämte
har väl också uppehållets beskaffenhet varit olika liksom i nsv.,
antingen utjort en ny andhämtning, äller blått ett inställande av
artikulatsjonen under fortgående talström, en »inskärning» efter
Mankell, Sann och falsk deklamation s. 38 f. För bedömmande av
punktens värde i de särsjilda fallen finnas emellertid blått
nysvän-ska analogier till stöd. Dessa synas emellertid jiltiga, enär punkten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
