Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o. s. v.; väl också no. dial. kiis ’puckel’ och (med afljud) kause
’knubb, block’. Betydclsekärnan i denna ordgrupp är tydligen
’något tjockt, klumpigt, oformligt’. Den specialisering på bröd af
dylik form, som föreligger i ostfr. kuse och, om min mening är
riktig, i sv. (Jttl-)klise har massor af paralleller. Jag nöjer mig här
med att erinra om:
sv. bulle (kvetebulle), da. bolle ’rund klump af mjöl, bröd eller
af kött, fisk m. m.; rundt hvetebröd’, mht. bolle ’bakverk af
hvete-mjöl’, ndl. bol ’bröd, semla’ o. s. v., allesammans till den bekanta
germanska basen bel- bal- bul- ’vara uppsvälld, hafva en rund form’;
nht. Kuchen, mht. kuoche, fht. kttocho o. s. v.: sv. koka
(jordkoka), no. dial. kök ’klump af jord, snö o. s. v., äfven af mjöl’.
I afljudsförhållande härtill stå, som bekant, sv. kaka, no. dial. kaka
’kaka1, men äfven om kokt mat = klump, boll. Jfr fvn. kqkkr
’klump’ (sncs-kqkkr), nisl. kökkur ’klump’ och med gg (jfr v. Friesen
Mediageni. 102 f.) nisl. koggul ’klump, ledknöl, ben’, fvn. kqggull
’fingertopp’ o. s. v.;
lillr. kolobbk -bkå ’ett slags hvetebröd’, storr. kolbb ’rundt
bröd’, dem. kolobok\ kalabiicha ’rundt bröd’, men äfven ’klump,
kloss; tjock, lunsig menniska’, jfr skolobiti skolobåniti ’trycka ihop
till en klump, zusammenballen’;1
Lågt. klamp klampe ’klump’, äfven spec. ’stort stycke bröd’
(D. Wb. V, 942), jfr sv. klamp ’kloss, klump’, afljudande med
klimp, klump;
mlågt. nlågt. knust ’klump, knöl’, äfven om bröd (En olen
Kmuist hollt Hutis ’Altes Brod reicht länger als neugebackenes’,
holsteinskt ordspr.), ndl. knuist dets. Besläktade äro: sv. dial.
knyst ’knota, knöl’ (fot-knyst, nakke-knyst etc.), da. knyst
’knu-tig utväxt’, no. dial. knust, knyste ’vreden Klods’; fvn. knauss
’bergknalle’, no. dial. knaus dets., knause ’haard, tret og vreden
palatalt g. För öfrigt passar sistnämnda rot ej heller ur betydelsens synpunkt väl
till plugg’- Att åter skilja ’plugg* fr&n Y®!JL!?)0S ’tand’ visar sig på
grund af ofvan anförda exempel på dylik betydelsevexling, som ju för öfrigt i och
för sig är mycket naturlig, vara onödigt.
1 jfr Torbiörnsson Die gemeinslav. Liquidamet. I, 80.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
