Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Pilgårdsstenen Af Hugo Pipping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var på sin tid berättigad, emedan man då ännu trodde, att
om-Ijudet i dessa preteritalformer berodde på analogibildning och
var af jämförelsevis ungt datum. Se härom numera Pipping, Gotl.
Studier, s. 95 ff., Noreen, Aisl. Gr. III § 63. 2, Kristensen, Indg.
Forsch. XIV, Anzeiger, s. 24
3. sm, ett demonstrativt ord, som jag ej kan förklara
nöjaktigt. Bugges med tvekan framsatta läsning szsq synes äfven
bereda svårigheter.
Jag bestrider ej bestämdt, att fjärde runan i ordet kunde läsas
som A. Det finnes två åt vänster nedåt sluttande fördjupningar,
som utgå från hufvudstafven vid lämplig höjd. Men den undre
fördjupningen förefaller väl smal för att vara en huggen staf, och den
öfre, som har påfallande likhet med en vittringsgrop, är abnormt
bred vid midten.
4. stain acc. sg. m.
5. Hegbiarn n. sg. af ett egennamn. Angående vokalen i
första samrriansättningsleden jfr bl. a. Säve, Gutniska Urkunder
n:ris 7, 22, 53, 61, 158, 167, 168, där namn, sammansatta med
heh- (= Neg-) förekomma.
6. brfidr n. pl.
7—8. Roduisl, Oystainn, kända egennamn i n. sg.
9. Säkerligen ett manligt egennamn i n. sg., men hvilket?
Näst sista runan har fullt tydlig hufvudstaf, men jag ser ingen säker
bistaf. Snarast kunde man kanske med Bugge läsa n. Finge man
antaga att en f-staf bortglömts, skulle man kunna läsa imutr =
fsv. JEmundtzr Vgl. I, 15.
Läsningen af detta ord är så mycket osäkrare, som det kan
hända att första runan har någon bistaf (a? icke /). I trakten af
andra runans tvärstaf finnas några fördjupningar, som göra äfven
läsningen af denna runa i någon mån osäker.
10. es pron. relat.
11. afa för hafa 3 p. pl. af hjälpverbet. Man kan tänka
1 Nägra betydelselösa invändningar mot min hypotes rörande i-omljudet i
fgotl., framställda af E. Tuneld i Ark. XIX, s. 367, skall jag bemöta vid annat tillfälle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
