Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett par detaljinvänningar (brev till Palmblad soh 1810). Prologen
resenserades i Polyfem, andra saml. n:o 32 i huvudsak med beröm.
Malmström-Bergstedt (IV, 1: 374) uttala sig: »Phosphoros
öppnas med en prolog, undertecknad A. Tidskriften kunde ej gerna
begynna på ett olyckligare sätt. Denna prolog är hållen i
skolans dunklaste, mest drömlika stil. — —- — — det hela, hvilket
är och förblifver ett missfoster af svamlande bombast.» O. s. v.
Ljunggren (a. a. IV: I ff.), som siterar Agardh oriktigt på tvä
ställen ock jer vanställt referat av dikten, samt även siterar den
oriktigt, slutar med orden: »Atterbom har sjelf längre fram uttalat
domen öfver detta stycke, i det han från början till slut
omskrif-vit detsamma», — ett underligt ock även vilseledande uttryck;
jenom att omarbeta stycket visade väl Atterbom bara att han vid
förtisju års ålder gav sitt inre bättre form än vid tjugu.
Frunck (Bidrag till kännedomen o. s. v. 188) yttrar: »Den
består af flere med hvarandra löst sammanhängande delar, och det
hela gör intryck af ett jäsande kaos af känslor och stämningar,
som ännu vältra sig om hvarandra i tunga massor, stundom
ofattliga, ofta inpressade i tvungna ordställningar, sällan framträdande
i klar bild. Ur töcknet frambryter likväl här och där en stråle af
verklig poesi.»
Warburg (111. sv. litt. II: 532): »Diktens enstaka poetiska
skönheter drunknade i mer eller mindre dunkla spekulationer,
stämningar, ord utan klarare mening.»
Vetterlund (»Atterboms sagospel Fågel blå», s. 8) är av
senare litteraturhistoriker den ende, som ställt dikten på dess rätta
plats ock tillfredsställande analyserat dess värkan. Han säger:
»Detta, och hvad annat prologen innehöll, var formadt i ett
ungdomligt språk, fullt af hårdheter, som med skäl kommo samtiden
att undra. Rymliga fraser sitta som en lånad och för vid dräkt
kring sitt innehåll. Och man fann dunkel eller nonsens i denna
dikt. Mening har den emellertid — till och med i sådana rader
som »försänkt är urmotsatsens skiljomur»; och till och med
djupare mening än flertalet svenska poem. Språkuttryckets brister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
