Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i fvn. bevarade växlingen af labial och icke labial vokal mellan å
ena sidan ord med brytningsdiftong och å andra sidan ord med
?f-omljud af a. Under det att hos de förra utjämningsresultaten io
är vanligare (så hos «-stammarne) eller lika vanligt (hos
ö-stam-marne) som ia (> ice) t. ex. fsv. kiol, biorn, fiordher, mioper mot
ficerdher; biork, giorp, fiol, hiorjj mot fiadher, ficel, hiwlp, nsv.
tiärn; så är däremot a — hos ord som i fvn. visa «-omljud af a
— enarådande i östn., för så vidt ej g enligt de af Kock
upp-stälda reglerna öfvergått till 0 eller u t. ex. fsv. axl, aghn, graf,
gran, hal; galter, hatter, kaster o. s. v., men visserligen fsv. Iwrf,
fda. erk, fsv. mel; dug, fda. Ing. Då Hultman anser, att de
exempel på bevaradt o (å) som Kock framdragit — fsv. nos, rost ’rast’,
nsv. gräswåll, ball — böra och kunna förklaras på annat sätt,
finner han a-formerna enarådande och drar af detta deras
oproportionerligt ymniga uppträdande den slutsatsen att en ljudlag
existerat i de östnordiska språken så lydande: q har, för så vidt
det ej dessförinnan till följd af särskilda ljudlagar blifvit
0 eller u, återgått till a.
Noreen har i sitt stora verk Altschvvedische Grammatik §§
65,1, 68,3, 74, 104 och 109 m. fl. framlagt resultaten af de
undersökningar, han egnat den föreliggande frågan, resultat, som
1 flere stycken ytterligare belysa och fördjupa problemet. Det
är emellertid icke min afsikt att här ingå på frågan om
behandlingen af g i de östnordiska språken i sin helhet, utan endast att
påvisa utvecklingen af q i svenskan i några fall, där det ej blifvit
0 eller u, alltså, såsom Kock uttrycker det, kvarstår som o. Så
lockande det än vore att vandra vidare på de af Noreen inslagna
vägarna, måste jag därför inskränka mig till en detalj: hans
ställning till den af Hultman proponerade ljudlagen Q > a i östn. Han
yttrar sig härom § 68 anm. med mycken reservation om också
icke bestämdt afvisande: möjligen kunde i vissa fsv. dialekter
en sådan ljudlag ha rådt, och han uppför som säkra eller
sannolika fall af kvarstående q, skrifvet o, äfven ord som af Hultman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
