Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utvecklingsgång från den äldre järnåldern till vikingatiden. Vissa
former af skelettgrafvar under den sistnämnda perioden torde
emellertid kunna betraktas som direkta arf frän den äldre järnåldern.
Otvifvelaktigt är detta fallet med de under vikingatiden endast
sällsynt (i Norge samt troligen på Öland) förekommande
grafkam-rarne af sten1; och detsamma torde också vara sannolikt med
afseende på de äfven under denna tid uppträdande träkamrarne,
ehuru dessa nu hafva en ganska olika lokal förekomst. De
ståtligaste exemplen äro anträffade på Jylland, i den ena
Jasllinge-högen och i en hög vid Mammen nära Viborg2. I Norge kände
Rygh 1877 blott en enda träkammare med grafgods från
vikingatiden”. I Sverige kände man sedan gammalt möjligen ett dylikt
fynd från Ångermanland4, en trakt som visar mycket norskt
inflytande; men på 1870-talet upptäckte d:r Stolpe på Björkö stora
massor af grafvar med sådan anordning, dels i högar, dels under
flat mark5. De visade sig i regeln innehålla manligt lik; i ett par
fall voro en man och en kvinna begrafna tillsammans i en kammare.
Den döde synes ofta i dessa kammare ha varit placerad i sittande
ställning. Utanför kammaren, vid dess fotända, ligger ofta en häst
eller två.
Obrända lik med kvinnoutstyrsel hittades däremot på Björkö
vanligen inom rester af mindre, spikade träkistor. Spikarnes läge
möjliggjorde säker rekonstruktion af kistorna, som haft formen af
enkla rektangulära lådor. Äfven dessa kistor förekomma än i högar
1 Om de norska se Aarbeger 1877, sid. 149, om de öländska Montelii
katalog öfver Statens historiska museum, sjunde upplagan sid. 81. På Gotland äro
visserligen några motsvarande fynd gjorda, men då har det kunnat påvisas, att
vi-kingatids-liken blifvit begrafna sekundärt i gamla grafkistor från äldre järnåldern
(t. ex. Gustafsons undersökningar vid Havor i Hablingbo s:n, grafvarne 114 och 128).
2 Möller, Vor Oldtid, s. 649 ff.
3 Aarbffger 1877, s. 150 f. Enligt benägen uppgift af konservator H.
Sche-telig i Bergen känner man dock numera flera exempel därpå.
4 Montelii katalog s. 80: "midt i högen fanns en liten fyrsidig timring, som
dock nu var alldeles förmultnad".
0 Om dessa grafvar och de därnäst beskrifna se Stolpe i ofvan anförda
uppsats samt i Vitterhetsakademiens Månadsblad 1878, s. 671, 1880, s. 33, och i
Svenska fornminnesföreningens tidskrift V, s. 53.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
