Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brukets stora utsträckning; och en för tillfället gjord liten båt
be-höfde naturligtvis ej innehålla många klinknaglar, isynnerhet som
väl äfven båtar för praktiskt bruk den tiden liksom senare stundom
hopfogades utan mycket järn, mest med träpluggar och vidjor1.
Man har också framkastat möjligheten af, att man ibland brukat
lägga ned några nitnaglar i grafven »såsom representanter för ett
fartyg, då man ej hade råd, eller ej ville, uppoffra ett sådant åt
lågorna» 2. Naturligtvis får man ej heller förneka, att klinknaglarne
i brandgrafvarne ibland kunna vara rester af sådana med dylika
naglar hopfogade kistor eller bårar, som funnits i två grafvar på
Jylland och en på Björkö (se ofvan); men dessas sällsynthet i de
obrända grafvarne i jämförelse med båtarnes talrika förekomst
tyder på en motsvarande relation i fråga om brandgrafvarne3.
Seden att begrafva eller bränna i fartyg är tydligen rent
nordisk, och tillhör uteslutande den yngre järnåldern. De äldsta
obrända båtgrafvarnc (Ultuna, Vendel) härröra från 600-talet; det
äldsta fyndet af klinknaglar i brandgraf är, såvidt jag vet, från
»Odens hög» vid Gamla Upsala (se Månadsbladet 1875, s. 254),
hvilken torde kunna dateras till 500-talet. Utom på den
skandinaviska halfön äro båtgrafvar egentligen endast iakttagna i vestra
Finland4; dock borde man kunna vänta fynd af sådana i Ryssland
med stöd af Ibn-Fadhlans berättelse, liksom på Island på grund
af de isländska sagornas skildringar5. Men i Danmark saknas de
J Så hopfogad var en skuta, som för några år sedan påträffades vid
grund-gräfning å tomten Skeppargatan 4 i Stockholm, och hvaraf ett stycke tillvaratogs
för Statens historiska museum (inv. 10172).
2 Montelius i anförda uppsats sid. 164.
3 Dessa skeppsgrafvar stå naturligtvis i samband med de skeppsformiga
sten-sättningarna. Ett nyligen vid 01bor nära Stavanger anträffadt fynd (se Stavangers
Museums Aarshefte 1902) ger oss en intressant mellanform: inuti en hög fanns en
båtformig sättning af hällar, 3,5 meter lång, med högre och smalare stenar å
stäf-varnes plats, inom hvilken fanns ett brandlager med brända ben, klinknaglar och
vapen. Däremot vet jag intet exempel på, att njan hittat klinknaglar inom de
vanliga skeppsformiga stensättningarne; hos dem har just den yttre formen fått ersätta
närvaron af en verklig farkost.
4 Hackman, "Om likbränning i båtar under den yngre järnåldern i Finland"
i Finskt museum 1897.
5 En båtgraf är möjligen funnen på Island; se Kålunds nedan anförda
uppsats i Aarbeger 1882, s. 6r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
