Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för föreställningen trädde långt mera i bakgrunden än högens
uppgift vid de obrända likens begrafning. Det är utan tvifvel så vi
ha att förklara bildningen af orden brmiaqld och haugsQld1.
Äro dessa termer Snorres uppfinning eller har han lånat dem
från äldre författare? För det senare kunde möjligen hans uttryck
er kqllui brunaqld tala. Däremot känner jag mig icke öfvertygad
af den åsikt Finnur Jonsson uttalat i sin isländska litteraturhistoria2,
att Snorre skulle ha hämtat dessa termer från den förlorade
Skjqld-ungasaga, därför att de återfinnas i Arngrfmur Jönssons latinska
sammandrag af denna saga. Men läser man dennes latinska text
i Olriks edition i Aarboger f. nord. Oldk. 1894, s. 109, så får man,
synes mig, det bestämda intrycket, att Arngrfmur tvärtom hämtat
sitt yttrande om »åldrarne» från Snorres Prologus, hvilken han
enligt Olrik (s. 101) på annat ställe i sin skrift utan vidare
åter-gifver, i hvad den rör de isländska källornas trovärdighet8.
Om vi sålunda ej direkt kunna fastställa, huruvida Snorre
lånat de båda nämnda termerna från äldre källor, så är det däremot
helt säkert, att teorien om dessa åldrar, sådan han utförligt
formulerat den, är hans eget verk och tillkommit genom hans vanliga
skicklighet att systematisera de strödda uppgifter han förefann.
Den omständigheten, att ifrågavarande passus i Prologus följer
omedelbart efter omtalandet af hans källor Ynglingatal och
Häley-gjatal med deras uppgifter »om hvars och ens död och grafplats»,
visar nogsamt, att det till god del är på dessa, liksom väl också
på några i den förlorade SkjQldungasagan förekommande uppgifter,
1 Förftfrigt torde det hända, att Snorre med orden om, att många höfdingar
efter Frejs exempel gjorde högar likaväl som bautastenar efter sina fränder, afsett
detsamma som i kap. 8 om Oden, nämligen högar öfver brända lik, oaktadt Frej
ej brändes. Ty han räknar högåldern ej från Frej, utan från Dan, liksom han också
i Ynglingasaga låter konungarne närmast efter Frej, t. o. m. Agne, brännas.
2 Den oldnorske og oldislandske Litteraturs Historie II, s. 698, noten. Det
är docenten von Friescn, som fäst min uppmärksamhet på detta uttalande.
8 Det yttrande om de ofta förekommande högplundringarna, som Arngrimur
tillfogar sin passus om högåldern, är naturligtvis ännu mindre hämtadt ur
Skjpldunga-saga, utan är Arngrims egen kombination af hvad han läst om dylika företag i
åtskilliga af de isländska sagorna, hvarom mera nedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
