Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redan af dessa uppgifter, särskildt den som refererar sig till
Verelius’ Index, finner man, att Ormr Snorrasons bok varit en
forn-norsk-isländsk handskrift, innehållande den isländska bearbetningen
af Tröjumanna saga och de med den förenade Breta spgur
samt åtskilliga mindre af de s. k. Fornspgur suörlanda. Bureus’
»rätt gammal Suänska» lär icke förleda en eftertänksam läsare att
identifiera den med den fornsvenska uppteckningen af Historia
trojana. En blick litet längre fram i donationsbrefvet skall för
öfrigt upplysa honom om, att Bureus använder precis samma
uttryck om de välkända J>iöreks och Barlaams saga. I denna punkt
göres alltså ej mera vittne behof.
Däremot torde en närmare utredning vara behöflig, om det
blir fråga om handskriftens historia och hvad som möjligen fins
kvar af densamma i afskrift.
I mitt arbete öfver Fornnorsk-isländsk litteratur i Sverige1,
har jag sökt leda i bevisning, att den »trufa saga 7 brutus 11121,
hvilken fins upptagen å förteckningen öfver de böcker, som tillhört
den i början af 1300-talet i Bergen residerande biskop Ami
Sigurös-son, är identisk med den hos oss under 1600-talet så ofta omnämda
och citerade Ormr Snorrasons bok. Få de skäl, som där
fram-dragits, anses tillfyllestgörande — för de forskare, som haft
anledning beröra frågan, hafva de så varit — så följer däraf, att
handskriften icke kan vara nedskrifven senare än 1300 och af åtskilliga
småomständigheter att döma icke heller gärna tidigare än 1250.
Den torde sålunda liksom dess gamla goda kamrater i Arnes
bibliotek, J>iöreks och Ölåfs saga, fa sättas till senare hälften af
1200-talet. Liksom så många andra af Arnes böcker skulle den sedan
vid midten af 1400-talet genom förmedling af Birgittinerklostret
Munkalif i Bergen hafva kommit öfver till Vadstena för att sedan
dela dess bokskatters öden.
Den äldsta notis jag funnit om Ormr Snorrasons bok på
svensk mark, står att läsa i Johannes Thomas Bureus’ Anteckningar.
För den 23 juni 1602 heter det nämligen där: »Skenktes migh
1 !>. r, Stockholm 1897, s. 20 — 33.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
