Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kött 8 2 ggr, 27 6 ggr, köttgaffel 26, kötthivss 27, tannakött 5, nöta-,
kalffna-, fåra-, getakötl 27, lamba kött 27; lignalok 7 men lock 25,
stmpalock 5; nott 56, notaträ, •wahwtaträ 56; skot 35 3 ggr, skot
åår 4, handskot 35 men skott 35 4 ggr, 36 1 g., boghaskott 35;
stekespett 25, swijn spett 35, swijn spetaskafft 57; streck dook
pep-lum 18, ther streket haller bly och silff 50 (galena).
c) Endast dubbelskrifning visa: bett 36 2 ggr., halzbett 44,
ormableck filix 57, forr sulcus 43, gnett lens 53, strochträä hostorium
44 (?), knätveck 7.
Angående tolkningen af dessa skrifningar kunna olika
meningar göras gällande. Så t. ex. kan ifrågasättas, om icke enkelskrifvet
n stundom betyder långt n: ten skulle kunna stå för tenn, ty i
Var. rer. skrifves också 7nan (mann) 5, skin (skinn) 19. A andra
sidan användes tydligen just i slutljud dubbelskrifning i åtskilliga
fall, där vi svårligen eller alls icke kunna tänka oss långt ljud: ex,
aall men aleskogh 57, fijll 39, löosz 36, nääss 40, fnaass 34, hwss 22
men hwset 23, gämss $2, brömss 53, ijssdrope etc. 1 analogi med
dessa få bedömas de ursprungligen kortstafviga boll truncus 56,
koll carbo 25, spell 47, gräss 58, gol! (gul), bleeckgoll 21 m. fl.,
i hvilka följden af enkelskrifven vokal och dubbelskrifven konsonant
tydligen kan betyda och sannolikt också betyder lång vokal -(- kort
konsonant. Synnerligen vanligt är att k i slutljud, men ej i
in-ljud, skrifves ck — äfven efter urspr. långa vokaler eller efter
konsonanter: ex. bwck 7, baackhals 8 (baakhals 5), krock rygg 8 men
crokotan 9, leeck men leekebrodher 33, ööck 51, barck men barka
56, grönspinck 55 men bofinke 54, särck 18, blanck 21 etc. På
grund häraf kan ej heller i streck [streket), knäweck, ormableck,
lock, strupalock (ögnalok) skrifningen ck med säkerhet tolkas såsom
betydande långt k. Snarare skulle väl tt i t. ex. bett, gnett etc.
få anses vara verklig längd, då vi ej tyckas ha exempel på
dubbelskrifning af t annat än just i dylika fall (urspr. kortstafviga),
eller då urgammal konsonantlängd föreligger (ex. spottJ1. Men
1 Mark dock nid er ätt 47 (?), tnvgu lott 46 (vigt-) lod, eljest lof 46).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
