Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
531, son sömer Gr 44, skepp Cog 108 (jfr skeppa nedan) men
skep -et Gr 73, skep Cog 97 (skriftspråksform!), spor2 Gr 24,
Cog 115, streck Cog 115, skott Cog 119, stveck Cog 95 (— nysv.
sveki), tenn Gr 30, Cog 22 (»ien stilus, tenn stannum») teenn Gr 43 (?),
trock (stöök, brak) Gr 43 men trok2 Cog 40 (jfr troka nedan).
bette Gr 32, beita bettar Gr 44, betta dens canicularis bolus
Cog 29, bruten3 Gr 97, droppa droppar Gr 33, droppa Cog 66,
drossa Cog 117, frossa Cog 117, fm sin3 Cog 70, gräppan Cog
108 (jfr östsv. t. ex. Vöråm. gripan n. bandtag, Lind,
Sahl-stedt grepan n.; obs. ä hos Aur.!), hoppas Gr 125, Cog 39, 108,
heetta Gr 47, koppar Gr 31, 42, Kopparberget Gr 23, Inka f. Gr
45 (kan vara gammal långvokalisk form: jfr n. Uppl. lukä jämte
hi k ku i något olika betydelser), lotta vb. Cog 39, lossa vb Cog 39,
mossa (på trään) Gr 47, mossa Cog 39, mycken Gr 95, nyckel Cog
100, possa possar Gr 33, 44, possa Cog 117, peppar Cog 34 men
pepar Gr 30i, ruttin3 a rutna Gr 97, rottna Gr 124, rotna vcl
rntna Cog 56, spora sporar" Gr 44, struken* Gr 97, skeppa skeppar
Gr 140, skeppa Cog 108, sprota’2 Cog 115, troka2 Cog 40, öpen
Cog 46, meta Gr 7.
Vi kunna jämföra Aurivillii språk med den något äldre
Andreas Arvidi, hvars Handledning till thet swenske Poeterij
innehåller åtskilligt språkmaterial — om också på långt när ej så
rikhaltigt som hos Aurivillius. Arvidi var från Strängnäs, lektor vid
gymnasiet, och hans arbete är tryckt i Strängnäs 1651. Vi se
tydligt, att vi här befinna oss i en något annan språkmiljö. Det
är ej alls samma tämligen rena uppländska, som vi funnit hos
Upp-salagrammatikern. Arvidi’s formgifning är synnerligen vacklande:
1 Man bör iskrifva: till, omm, somm, fämw, wamt, soutt, wätttt "aut si hoc
nolunius, pronunciationem ipsi scriptura; accomodemus, ut secundum qvarundam
pro-vinciarum dialectns hodieqve est usitatum fl.
2 Jfr not 3 å föreg. sida.
9 Jfr not a sid. 390.
4 Detta citat anför Kock i Fsv. ljudlära s. 385 såsom bevis för sin regel om
vokalförlängning i "öppen stafvelse". Som synes är pepar ingalunda någon för
Aurivillii spräk karaktäristisk form.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
