Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är emellertid även frestande att med Murray i Oxford
New Engl. Diet. jämföra det norska ordet gosse ’galt’ med det
skotska gussie (uttalat gvsi), ’a pig, swine’ ib., ’a young pig, a young
sow’ Wrigbt E. D. D. Detta ord förekommer redan på 1500-talet i
uttrycket the giissis cro ’the pig-stye’, skämtsamt använt som namn
på en sjärnbild (NED) ock anförs som ett vanligt skotskt dialektord
av Wright (under g is sy). Stammen guss föreligger även, fast med
olika uttal, i formen goosy, anförd från Pembrokeshire i södra Wales
(sitat 1685 Wright), eller goossy, anförd från Skotland (sitat 1818
i NED)1. Detta *guss- kunde ju vara avledningen av giuta ovan,
men är väl svårt att skilja från den likbetydande ock än vanligare
stammen giss- (eller gyss-), som förekommer i gissy (även gissy-pig)
i Skotland ock norra England (Northumberl., Durh., Cumb., Yorks.),
också långt geassy (Northumberl. NED) ock i formen guissie (Perth)2.
Enkelt gis(s) ’a pig’ förekommer även i norra England. Som
lockord till svin användes det över ett än större område (Skotl.,
Northumberl., Durh., Cumb., Westml., Yorks.; med biformen giis3
i Fife), ock så användas även de längre orden ovan. Se Wright.
Liknande lockord till svin finnas i nordiska språk: no. dial.
g/s (med hårt g) Aasen (under gris), sv. dial. gis (gis) — som det
tycks både med lång ock kort vokal — (Vesterg., Närke, Skåne,
Blek., Rietz; est-sv. dial. Freudenthal ock Vendell) eller gyss (gyss)
etc. (Fryksdalsm. Noreen, Sörbygden Nilén; i fi.-sv. dial. fäven gys-
1 Att vokalen är ursprungligt u ock ej sekundärt utvecklad ur y, synes mig
så gott som bevisat av dessa biformer. Stavningen oo betecknar halvlångt eller
kort u som i eng. full (se Ellis, Ön early English Pronunciation IV, 32, 34, 711),
vilket ej synes kunna gå tillbaka till y (jfr ib.). I de dialekter, där gtissie
förekommer, synes gammalt y i regeln ge i, ock u (i e. but) endast i närheten av
la-bialer, t. e. muckle ’much1 (väl i analogi härmed även luttU). Detta w som i e. but
är däremot den vanliga utvecklingen av fe. fno. u. Se Ellis 718, 728, 745, 750,
754, 762, 763-
3 Jfr med geassy grece nedan s. 419 n. 5. Vokalen kunde också möjligen vara
förlängd, jfr Ellis’ notering s. 677 från södra Northumberl. viiks’n (med långt i) =
(egentligen syde.) vixen < fe. fyxen. — guissie skall väl föreställa ’gössi* eller ’gyssi’,
jfr Murray The dialect of the Southern counties of Scotland (Transactions of the
Philological Society 1870 — 72) s. 112 f.
s Jfr där byri <C fe. bebyrgatt ’bury’ Ellis 728.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
