Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PP) Senare ledet nom. actionis (af olika stamarter), såsom:
missa-qiss f. ’strid’, sama-qiss f. ’öfverensstämmelse’; piupi-qiss f.
’välsignelse’ (första ledet kan också fattas verbalt, se nedan);
missa-déds f. ’missgärning’; ivaila-qiss f. ’välsignelse’ och waila-déds f.
’välgärning’ (kunde också anföras under |3). Hur nära gränsen
till eg. sammans, de anförda orden stå, visar ett fall som
mana-séps f. ’värld’. Vidare tvaila-wizns f. ’god förplägning’ (: wisön),
•waila-méreins f. ’gladt budskap’ (: -mérjan)\ frapja-marzeins f.
’för-ståndsförvillelse’; gilstra-meleins f. ’skatteförteckning’; hleipra-stakeins
f. ’löfhyddefäst’; midja-sweipains f. ’stora floden’ (jfr v. Grienberger
159); faihu-geigö f. ’girighet’, eg. ’sträfvan efter pängar’ (:
faihu-geigan\ jfr Wilmanns II, 214; oklart v. Grienberger 81 f.). — Att
aibr n. ’ofifergåfva’ (Mt V, 23 ; allmänt läses tibr) skulle vara en
sammansättning, resp. ett synth., innehållande ett nomen actionis
till bairan är en högst osäker förmodan af v. Grienberger 12 f.
p) Första ledet ett (verbal-)prefix.
aa) Senare ledet nomen agentis.
Hit föras af-drugkja m. ’drinkare’ (: af-drigkan), af-etja m.
’storätare’ {-.*af-itari)\ anda-stava m. ’motståndare inför rätta (om
till ett *anda-stöjan\ kunde möjligen också uppfattas som en
afledning af ett anda- och staita f. ’dom; domstol’, jfr v. Grienberger
198); bi-haitja m. ’en stridslysten, skräflare’ (ev. afl. af bi-hait n.
’strid’); faura-gagga m. ’föreståndare, förvaltare’, faura-gaggja m.
id. {-.faiira-gaggan)\ ufar-swara m. ’den menedige’ (: ufar-szvaran).
Som synth. kan ock un-wita ’okunnig’ (Brugmann Grdr. II, 332)
uppföras. Härtill sluta sig några primära -K-stammar med sakbetydelse
(jfr Brugmann Grdr. II, 334. Wilmanns II2, 199): ga-nauha m.
’tillräcklighet’ (: ga-nak); ga-taura m. ’spricka’ (: ga-tairan); us-éta m.
’krubba’ (uz-itari). Ang. eg. synthetiska bildningar som ana-zvairps
’tillkommande’ o. s. v. se ofvan. Bildningar som andastapjis m.
’vedersakare’, fauramapleis m. ’föreståndare’, faurastasseis m. id. äro
visserligen till betydelsen syntheta (jfr faurastandan), men äro
naturligtvis sekundär-afledningar, se nedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
