Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Annerstedt, C.: Jakob Letterstedt och hans stiftelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOB LETTERSTEDT
OCH
HANS STIFTELSER.
Man har ofta förebrått vårt folk, att det icke rätt uppfattat vigten
af en god hushållning, att det slösat ohäjdadt med sina penningar,
likasom fordom med sitt hlod. Förebråelsen är tyvärr grundad, men
den som gör den, bör äfven besinna, att felet ligger uti öfverdriften
af en annan, i sig stor och vacker egenskap. Svensken värderar icke
penningen för dess egen skuld, han är färdig att med ena handen gifva
bort, hvad han med den andra förvärfvat. Han älskar att utveckla
en storartad gästfrihet, och hans frikostighet framträder i många for
mer, från välgörenheten mot dem som bedja om hjälp mot hungerns
kval till storsint understöd af konstens och vetenskapens med svårig
heterna kämpande idkare.
" Och det är icke minst i det sistnämda fallet som denna frikostig
het framträder. Våra häfdcr vittna ända från äldsta tider, att man
haft ett öppet öga för bildningens betydelse och en varm hand till
dess omhuldande. Där gifves knappast något testamente från vår me
deltid, i hvilket icke kyrkan och fromma stiftelser äro ihågkomna;
och man får icke glömma, att kyrkor och kloster då voro den andliga
odlingens fristäder. Om samma fortfarande intresse för fosterlandets
andliga framtid vittna i en senare tid de upprepade gåfvorna till våra
högre och lägre lärdomsanstalter. Tusenden och åter tusenden af
kunskapstörstandc ynglingar hafva haft dylika understöd att tacka för
möjligheten af fortsatta studier. Månget namn, som nu glänser i ve
tenskapens och konstens häfder, skulle därförutan spårlöst försvunnit
i glömskans natt.
Vi cga lysande exempel på dylik frikostighet. Hvilken svensk
år väl som icke hört den Gustavianska donationens namn? Slagte cf
ter slagte hafva välsignat denna furstliga gåfva, som befriade Upsala
universitet från brödbekymret för dagen, och Gustaf Adolf har hårut
innan såsom i allt annat gifvit sitt folk ett oförgätligt föredöme. Det
har åfven såsom sådant verkat. Vår historia företer på sina blad en
Nordisk Tidskrift, IS7B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
