Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Annerstedt, C.: Jakob Letterstedt och hans stiftelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOB LETTEKSTEDT.
att med sitt val falla på endast sådana personer, som äro deras med
lemmar. Stipendiaten skall vistas minst ett år utrikes ; ingen får flera
än två gånger inn’ehafva detsamma. Därest stipendiaten framdeles
komme i en lyckligare, ekonomiskt oberoende ställning, uttalar testa
tor som sin önskan, att han måtte återbära större eller mindre del af
hvad han uppburit. Möjligen uppstående besparingar afsättas, tills de
uppgå till 20,000 riksdaler, då en fond bildas för inländskt resestipen
dium, att i samma ordning utdelas. Ytterligare besparingar gå först
till utrikesstipendiefonden, tills den växt till 100,000 riksdaler, hvar
efter uppstående besparingar afsättas till nya inrikes resestipendiers
bildande. Medlen förvaltas af Vetenskapsakademin. Innehafvare af
detta till 4,500 kronor uppgående stipendium hafva under åren 1862—
1877 varit: O. Torell (nämd af Vet.-Ak:n), C. B. Mesterton (Ups. un.),
N. F. Sander (Vitt.-Ak:n), G. B. Daldander (Vet.-Ak:n), M. V. Ode
nius (Lunds Un.), D. F. Brunius (Landtbruks.-Ak.), P
. T. Cleve, E.
C. 11. Clason, 11. Hildebrand, E. Grönvall, S. Berggren, O. Nylander,
G. Retzius, H. Almkvist, O. Montelius, J. 11. G. Fredholm.
Genom testamenten af d. 3 Maj och d. 22 October 1860 lemnade
han ytterligare 5,000 pund åt Vetenskapsakademin att af henne för
valtas och för följande ändamål användas
I)’Räntan å 1,000 pund skall årligen utdelas som pris antingen för
ett utmärkt originalarbete inom vetenskapens, literaturens eller konstens
område eller för någon vigtig upptakt af praktiskt värde för mänsklig
heten. Priset kan delas mellan två lika förtjänta personer. Det pris
belönta arbetet eller upptäkten skall tillhöra nästföregående år. En
ligt akademins tolkning kan priset endast åt svensk man bortgifvas.
Det har under åren 1862—1877 iitdelats åt följande personer: E. Fries,
Systema mycologicum; F. Wrede, Om ljusets absorption; C. J. Schly
ter, Om Sveriges gamla lagar; v. Wrigth och Sundevall, Skandinaviens
fiskar; E. Edlund, Kvantitativ bestämning af värmets mekaniska ekvi
valent; J. E. Rydqvist, Svenska språkets lagar; I. Nobel och A. Nobel,
uppfinningen af dynamit; E. Edlund, Elektromotoriska kraften i gal
vaniska ljusbågen och C. W. Blomstrand, Die Chemie der Jetzzeit;
./. W. Beckman, Försök till svensk psalmhistoria; C, G. Malmström,
Sveriges politiska historia; T. M. Fries, Lichenographia Scandinavica;
C. J. Sundevall, Methodi naturalis avium disponendarum tentamen;
G. y. Duben, Lappland och Lapparne, samt G. Dillner, Traité de cal
cul géometrique superieur; F. F. Carlson, Sveriges historia, S. Lo
ven, Etudes sur les Echinoidées; A. E. Key och M. G. Retzius, Stu
dien in der Anatomie des Nervensystems und des Bindcgewebes.
II). Af räntan på andra 1,000 pund skall 400 riksdaler årligen
utdelas som pris för någon under näst föregående år verkställd ut
märkt öfversättning. Det återstående räntebeloppct afsättes, tills en
fond å 50,000 riksdaler som kallas Letterstedtska slägtstipendiet bildats,
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
