Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Annerstedt, C.: Jakob Letterstedt och hans stiftelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOB LETTERSTEUT.
Föreningen för industri, vetenskap och konst. För hans öga har kanske
sväfvat bilden af »The Smithsonian Institute i Washington». Ät stats
rådet C. J. Malmsten och professorerna P
. F. Wahlberg och F. F
.
Carlson öfverleranade han att med samma rätt som han själf bestämma
reglementen och detaljförändringar i afseende på denna stiftelse. Den
31 December 1873 undertecknade desse tre män, i kraft af det ge
nom testamentena dem gifna uppdraget och med ledning af en skrif
velsc från Letterstedt till Vetenskapsakademins sekreterare och en
denna skrifvelse åtföljande promemoria, de grundregler, efter hvilka
föreningen skulle organiseras och inrätta sin verksamhet.
Föreningens ändamål förklaras vara »att befordra gemenskapen
mellan de tre skandinaviska rikena i afseende på industri, vetenskap
och konst samt att åt yrkesfliten såväl som åt vetenskapens och kon
stens utveckling inom dessa länder bereda uppmuntran och stöd».
Den skall bestå af tre afdelningar, en för hvartdera af de tre nor
diska rikena. Sedan dessa blifvit första gången sammansatta (hvarom
mera nedan), ega de att för framtiden hvar inom sitt land utse nya
ledamöter. Den svenska afdeln,ingen väljer föreningens af 12 perso
ner bestående hufvudstyrelse, som skall hafva sitt säte i Stockholm.
Såvidt möjligt är böra de tre afdeluingarna samlas till allmänt möte
hvart tredje år, omvexlande i de tre hufvudstäderua och Göteborg.
Föreningens fonder, som den sista December 1873 utgjorde
452,825 kronor, 44 öre*) förvaltas af Vetenskapsakademin, som för
bestridande af därmed förenade kostnader eger å räntan afdraga 2
procent. Af kapitalet bilda 26,000 kronor den s. k. Reservfonden ,
som ökas med ränta på ränta efter 4 procent, till dess den vuxit
till 500,000 kronor. En summa af 113,000 krönor afsättes till Bespa
ringsfonden, hvilken med ränta på ränta efter 4 procent skall växa,
till dess den hunnit en storlek af fem millioner. Sedan bägge fon
derna stigit till sina bestämda maximibelopp, eger svenska afdelningcn
bestämma deras användning för föreningens ändamål. Återstoden
(313,825) bildar den Disponibla fonden, som icke får till sitt kapital
förminskas, men väl kan efter svenska styrelsens beslut ökas. Hvad
som af fondernas årliga ränteafkastning återstår efter de tre ofvan
nämda ränteafdragen utgör den summa, öfver hvilken föreningens
hufvudstyrelse eger att disponera med ledning af den utgiftsstat, som
den svenska afdelningcn på sin årssammaukomst antagit. Vid 1876
års bokslut steg denna disponibla summa till 17,738 kronor, och före
ningens kapitalfonder utgjorde då 470,000 kronor. Ät de danska och
norska afdeluingarne har den svenska, som ensam bestämmer öfver
räntemedlens användning, för närvarande anordnat 3,000 kronor årli
gen åt hvardera.
*) Remisserna från Kap, af hvilka (fen första ingick år 1866, den sista 1869 ut
gjorde i svenskt mynt 316,781 kronor, 66 öre.
Nordisk Tidskrift, 1818.
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
