Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Literaturöfversikt - Matzen, Henning: Aschehoug, T. H.: Norges nugjældende statsforfatning - Annerstedt, C.: Rydberg, O. S.: Sveriges traktater med främmande makter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Henning Matzen.
LITJiIIATUHÖFVJiRSIKT.
1) i kraft af fødsel (hvormed må sammenstilles naturalisation). Den indfødte
er statsborger uden hensyn til bostedet, idet han under ingen omstændigheder
kan udvises af politiske grunde (lov 15 maj 1875 § 13) eller på grund af
trang (s. 1. § 2) eller udvises eller udleveres på grund af begåede forbrydel
ser (straffelov 10 febr. 1866 § 16 og en mangfoldighed af traktater og kar
tel-konventioner), Yed siden heraf har imidlertid dog sevfølgelig bopælen i
eller udenfor landet en vis indflydelse i henseende til hans statsborgerlige
retsstilling, idet han f. ex. ikke kan lade sit skib sejle under dansk flag, når
han er nedsat i udlandet (jfr. lov 13 marts 1867 g 1).
2) i kraft af bosted, hvorved dog er at mærke, at om end den pågældende
i visse henseender kan behandles som borger straks fra bosættelsen, erhverves
en virkelig jus domicilii først efter længere tids ophold (jfr. de foran citerede
lovbestemmelser), og den derved erhvervede ret er derhos mindre fuldkommen
en den, som erhverves ved fødslen, idet den vedkommende altid er udsat for
at blive udleveret f. ex. i følge traktat med England 17 maj 1873, ligesom
hans retsstilling også i øvrigt i mange retninger er mindre fordelagtig end
den infødte borgers.
O. S. RYDBERG, Sverges traktater med fräimnaude magter etc. Första delen
822—1335 (xxx och 637 sidor imperial 8:vo). Stockholm, P. A. Norstedt & Söner,
1877. 25 kronor.
Ehuru detta utmärkta arbete icke längre är eller åtminstone icke borde
vara en nyhet för den vetenskapligt intresserade allmänheten, torde det icke
vara ur vägen att än en gång fästa uppmärksamheten vid detsamma. Hos
en nordisk tidskrift särskilt skulle det vara ett fel att icke erinra om ett ar
bete af så varaktig betydelse och så stora förtjänster, så mycket mera som
grundliga och ej sällan nya bidrag i detsamma lemnas ej blott till Sveriges,
utan till hela nordens historia. Våra historieforskare och diplomater hafva
länge känt bristen af ett verk, som i sig samlade alla vigtigare saker, hvilka
vore nödiga för en rätt kännedom om vårt lands förbindelser med främmande
makter. I saknad af ett sådant hafva de hittills själfva måst från alla möj
liga håll hopplocka hvad de önskat veta, ofta utan någon ledning i afseende
på de historiska händelser, som framkallat och åtföljt en diplomatisk akt.
Det var därför så mången med tillfredsställelse helsade underrättelsen om, att
denna brist omsider skulle afhjälpas och en betydlig lucka i vår literatur fyl
las genom det åt herr llydberg gifna uppdraget att utgifva Sveriges traktater.
Den stora svårighet som först reser sig vid förberedelserna till ett dylikt
verk, nämligen att bestämma en lämplig utgångspunkt, har utgifvaren sökt
öfvervinna genom att börja från första början. Han har gjort det både af
egen öfvertygelse om sakens riktighet och på grund af åsikterna hos dera, som
haft ett bestämmande inflytande på arbetsplanens gestaltning. Sedan nu denna
plan en gång blifvit faststäld, och det stora verket begynt att på dess grund
valar uppföras, lönar det sig icke mycket att tvista om det lämpliga eller
olämpliga i att gifva arbetet en dylik utsträckning. För vår del skulle vi
visserligen i fråga om ett arbete, hvars syftning tydligen var af diplomatisk
art, ansett vida lyckligare, om utgångspunkten icke förlagts bortom nyare ti
dens ingång, och ej ens haft mycket emot att sätta Vestfaliska freden som
dess begynnelsegräns. I förbigående sagdt synes oss som skulle freden i
Teusin 1595 bättre än något annat fördrag utmärka den gränslinie, som skil-
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
