Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Erdmann, E.: Om stenkolsindustrins utveckling i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ST EN KOL SIN DUSTRINS UTVECKLING I SVERIGE.
altefter som den bildas intränger i borrstången och vid dennes upp
hissning bräckes af vid basen och medföljer, lemnandc ett godt prof
af den bärgart, som genomborrats.
Hvardera af de anförda borrmetoderna har sina fördelar och brister.
Medelst den amerikanska linborren, rätt skött och detta är ett vil
kor, som hittils icke alltid uppfylts torde de tillförlitligaste iakt
tagelserna rörande de genomborrade kolflötscfnas samt de öfriga lagrens
mäktighet och beskaffenhet kunna göras och goda prof tagas. Den
Mortcnscnska borrapparaten är af ovärderlig nytta då fråga är om att,
på möjligast korta tid och med minsta kostnad, nedtränga till ett visst
djup utan att det ligger någon särdeles vigt därpå, att de genom
borrade lagren blifva så noga kända. Genom ett därför särskildt läm
padt tillvägagåendc kan likväl äfven med denna apparat ett kollagers
mäktighet och beskaffenhet med ganska stor noggrannhet bestämmas.
Diamantborren har däremot, synes mig, icke förverkligat de förhopp
ningar man hyst om densamma. Visserligen erhållas stora och tydliga
prof, af hvilka man till och med och detta har särskildt framhållits
kan bedöma lagrens större eller mindre lutning mot horisontalplanet,
men någon noggrann upplysning om de särskilda bärgartslagrens mäktig
het lemna profVen i många fall icke och detta gäller ej minst hvad
stenkolslager beträffar ty vid sjelfva borrandet bräckes ofta den i borr
stången befintliga stenkärnan af sig själf i tu, på ett eller flera ställen,
särdeles efter beröringsytorna mellan två olika lager samt efter skikt
ytorna i skifferartade bärgarter m. fl., och de sålunda frän hvarandra
skilda styckena bringas jämte borrstången i rotation samt afnötas mot
hvarandra i ganska betydlig män, så att deras sammanlagda längd då
de upphemtas stundom endast utgör af de genomborrade lagrens
verkliga mäktighet *). Men huru mycket af det ena eller andra lagret
har blifvit afnött? Det vet man ej. Profvcn kunna således i allmänhet
icke häller gifva någon säker antydan om den riktning hvaråt lagren luta.
Dessutom är metodens användande mycket dyr och i de lösa jordlagren,
t. ex. krossgruslcran, är den nästan omöjlig att använda.
Antalet ”stenkolsborrningar” utförda i Skåne torde uppgå till mera
ån 500 stycken **). Från 480 har det lyckats insamla fullständiga upp
gifter om resultatet. Af dessa hafva 4 st. visat sig vara utförda i ur
formationens, 20 i silurformationens, 6 i keuper-, 387 i kolförande och
4 i kritformationens bärglager. Vid 59 st. har man, då de afslutades,
ännu icke hunnit genomtränga de lösa jordlagren. Alla borrningarna
tillsammans representera en borrad längd af 68,724 fot ***), eller nära
*) Man har exempel härpå från borrningen vid Allcrum, oaktadt diamantborren där
sköttes af en engelsk ingeniör.
**) Uti denna summa äro icke inräknade de för vattentillgångars uppsökande ut
förda brunnsborrningarna, hvilkas antal troligen uppgår till mer än 50 stycken.
***) Det händer stundom, att, då ett borrhål skall göras på en viss plats, det första
försöket att nedtränga misslyckas eller hindras af stenar eller ras, och borrapparaten
således måste flyttas något åt sidan samt nytt hål göras. Afven det vid sådana miss
lyckade försök genomborrade fottalet är i summan inräknadt.
137
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
