- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1878 /
149

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Erdmann, E.: Om stenkolsindustrins utveckling i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM STENKOLSINDUSTRINS UTVECKLING I SVERIGE.
hvarunder vidtager
Grå, fin, kolblandacl sandsten (i hög grad eldfast)*) 1,68 fot.
Mörkgrå, sandig skifterlera eller lera 0,25 » \
Svart skifferlera (”Prima eldfast lera”) *) 1... 1,55 » o. s. v.
Motsvarande flötser vid Billesholm (Vallåkra stenkolsaktiebolag)
bestå af:
Den öfre (flötsen a).
Taksandstenen
Stenkol n:r 2 : 0,35 fot.
Kolhaltig skiffer 0,25 »
Stenkol n:r 2 0,35 »
Kolhaltig skiffer (brännes tillika med den öfre skiffern och
säljes såsom chamott. Båda mycket eldfasta.) 0,68 »
Stenkol n:r 1 1,20 » 2,83 fot
hvarunder skifferlera vidtager.
Den undre (flötsen b) **).
Skifferlera; taket
Stenkol n:r 1 0,50 fot.
Kolhaltig skiffer 0,15 »
Stenkol n:r 2 0,50 »
Kolhaltig skiffer.. 0,15 »
Stenkol n:r 2 0,50 »
Kolhaltig skiffer .’ 0,25 »
Stenkol n:r 1 , 0,25 »
Kolhaltig skiffer 0,50 »
Stenkol n:r 2 0,40 » 3 fot,
hvarunder först vidtager 1,7 5 fot sandsten, därefter 0,5 fot mycket
skifferartade kol och sedan lera.
Den vid Skromberga brutna öfre flötsen innehåller 0,6 5 0,8 fot
goda stenkol (”fyrkol”) med därunder diggande 4 fot svart lera eller
skifferlera, hvilken därjämte uppbrytes; den undre flötsen utgöres
af*) 0,6 0 fot goda stenkol (”ångkol”) och 0,9 fot tertia kol samt tvenne
0,2 och o,s fot tjocka lager svart skiffer; nederst är 1 fot ljus lera
Lerorna hafva visserligen ej visat sig synnerligen eldfasta, men de äro
i hög grad plastiska och därför mycket användbara till lerkärlsbered
ning, sekunda eldfast tegel och dylikt *).
Den i dagorterna vid Bosarp bearbetade kolflötsen består af öfverst
0,5—0,7 fot goda stenkol samt därunder 0,2—0,3 fot sämre kol el
ler ”flis”.
Stabbarpsjiötserna, de i ”gamla grufvan” först hvar för sig och se
dan gemensamt brutna, bestå af respektive l,o—1,7 och 0,6—2,0 fot
medelgoda stenkol, skilda af (4,9 fot) och omgifna af eldfasta leror och
skiffrar.
De för närvarande inom Skåne bearbetade flötserna innehålla så
ledes, oberäknadt de åtföljande sämre kolsorterna, vid Höganäs 1,6 8
*) Enligt A. W. Cronqmst.
**) Enligt uppgift af Grufveingeniören Halberstadt vid Billesholm.
149

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:12:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1878/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free