Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Nyblom, C. R.: En blick på det antika Roma hösten 1877. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
Yisconti, Giovanni Battista de Rossi, Carlo Ludovico Visconti, arki
tekten grefve Virginio Yespignaui, den berömde guldsmcdskonstuären
Augusto Castellani, som i många hänseenden visat en meeænatartad
frikostighet mot den nya institutionen, hvarjämte den till sekreterare
erhöll ingeniøren Rodolfo Lanciani, hvilken gjort sig känd som fram
stående forskare och kännare af Romas äldre topografi. Denna kom
mission har sedan November 1872 utgifvit, med fyra häften om året,
en redogörelse för fynden i ”Bullettiuo della Commissione Archeo
logica Municipale”, för hvars mest framstående punkter här skall i
det följande redogöras, så långt utrymmet tillåter. Det kan icke annat
än glädja vännen af Italiens forntid, att dess nutid med ifver tagit
om hand vården af dess minnen, så att den italienska fornkuuskapen
nu mera icke öfvervägande skötes af främlingar. Som bekant har
Tyskland sitt arkeologiska institut i Palazzo Caffarelli nära intill Tar
pejska klippan, således vid sidan af själfva Capitolium, där äfven den nya
romerska institutionen har sin hjärtpunkt, och det är icke utan, att
de stundom med något afvoga blickar betrakta hvarandras verksamhet
och gärna råka i tvist, då det gäller stridiga frågor. Dessutom har
äfven Frankrike i det af republiken förhyrda Palazzo Farnese nyligen
inrättat ett arkeologiskt institut under ledning af den i norden väl
kände professor Gefffoy. Aggelse till täflan saknas således icke, och
ämnen till ifriga forskningar lemua de nästan dagligen inträffande
fynden vid gräfningen för de nya gatorna.
Hvad nu först gräfningarna på Forum beträffar, har för tre år
sedan en redogörelse för dem leranats i en korrespondens från Roma
till ”Tidskrift för bildande konst”, hvarför vi om dem kunna fatta oss
kort. Det är bekant, att förstöringen af bygnaderna vid Forum, som
för öfrigt kan tillskrifvas många orsaker, nådde sin höjd vid den brän
ning och plundring, som staden undergick genom Robert Guiscard och
hans normander, hvilka år 1084 af påfven Gregorius VII kallades till
hjälp. De nedbrända bygnadernas grus började alt mer fylla torgets
botten, hvartill kom, att, då nu denna del af staden alldeles öfvergafs
och man fick tillåtelse att från andra närbelägna stadsdelar föra grus
och dylikt till Forum, detta under tidernas lopp höjde sig ända till
ätta meter öfver sin gamla nivå. Framåt 1547 under Paul lILs rege
ring verkstäldes där visserligen några gräfningar, men då de hufvudsak
ligen gälde finnandet af raarmorstoder och andra konstföremål, bidrogo
de endast att ännu mera förstöra ruinerna. Ja, glömskan af eller för
aktet för det gamla Forum romanum och dess betydelse gick så långt,
att det, efter att hafva upplåtits till oxmarknad, förlorade sitt gamla
namn och kallades Campo Yaccino, Oxtorget, hvarefter det först i vårt
århundrade återfått den forna, hederliga benämningen Foro romano.
Visserligen skall redan Rafael ha uppgjort en plan till omfattande
gräfningar på Forum, men först i början af 1800-talet begynte man
236
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
