Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Literaturöfversikt - L. A.: Aschehoug, T. H.: Om retsforholdet mellem naboeiendomme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
ligen blifvit genom lag ordnade, dels äro föremål för nu pågående lagstift
ningsåtgärder.
Den rättsutveckling, som i denna fråga egt rura i Norge utgör i första
rummet föremål för författarens framställning. I detta land antogs af den
äldre rättsuppfattningen, att egaren vore berättigad att företaga hvarje loflig
handling, som icke omedelbart inverkade pä angränsande fastigheter. Genom
politilagstiftningen och särskilt genom byggnads- och hälsovårdsstadgarne,
hvilka bland sina bestämmelser äfven upptagit sådana, hvilka måste anses
gifna uteslutande till grannarnes förmån, gjorde sig dock i praxis en strängare
uppfattning af grannars skyldigheter mot hvarandra slutligen gällande. Numera
antages att ersättning bör till granne utgifvas för skada, som egare tillfogar
honom genom handlingar företagna på sin egen jord, när dessa handlingar inverka
på grannens egendom på annat sätt än det som vanligen af granskapet för
orsakas, och som följaktligen en hvar, hvilken förvärfvar sig fast egendom får
bereda sig på att tåla. Den sålunda uppstälda grundsatsen, hvars riktighet
icke torde kunna bestridas, bör enligt författarens åsigt genom lagstiftningens
raellankomst utvecklas, då endast på detta sätt nödig begränsning af grund
satsen och säkerhet för dess rätta tillämpning på de mångskiftande fallen står
att vinna.
Till ledning för de bestämmelser, hvilka skulle kunna ifrågasättas, har
författaren lemnat en utförlig framställning ej mindre af romerska rättens
grundsatser i ämnet, från hvilka de stadganden, som i förevarande fråga äro
gällande i de flesta länder, till ej ringa del härflyta, än ock af hithörande
stadganden inom privaträtten ocli näringslagstiftningen samt af rättstillämpnin
gen för Tyska riket, Preussen, Sachsen, Ziirich, Frankrike, Italien, Holland
samt England och Nordamerika, i hvilken framställning jämväl är upptagen
den mycket omtvistade frågan om ansvaret för eldsolycka åstadkommen genom
gnistor från lokomotiv. Att här ingå uti en redogörelse för innehållet af
dessa olikartade lagstiftningar torde icke vara behöfligt.
Med ledning af de grundsatser, hvilka enligt hvad nyssnämnda framställ
ning utvisar, redan annorstädes hafva blifvit antagna, har författaren för be
handling å öfvannämnda möte, uppställt ett utkast till lag innehållande be
stämmelser om rättsförhållandet mellan angränsande egendomar.
Såsom de anmärkningsvärdaste af de föreslagna stadgandena torde kunna
anföras: egaren är underkastad vissa inskränkningar i sin rätt att utan vid
tagande af särskilda försiktighetsmått gräfva på sin mark, samt pliktig att i
vissa fall tåla att granne uppför ställningar därå, att byggnad som däröfver
lutar får kvarstå, eller att byggnad som genom oaktsarahet blifvit till en del
därpå satt ej behöfver borttagas. Utan grannes samtycke får ej inrättning
göras, som kommer att vålla sådan skakning, att grannes egendom tager skada
eller att gnistor, hetta, ånga, rök, dam eller stank därifrån sprides till annans
egendom i högre grad än vanligen är fallet, därvid dock bör i öfvervägande
tagas, huruvida stället företrädesvis är lämpligt till industriella anläggningar.
Lider en egendom skada genom eld uppkommen från lokomotiv, och har an
tändningen skett å bro, träd, gräs eller mossa, skall järnvägen betala skadan.
För motiven till dessa stadganden äfvensom för öfriga bestämmelser som
blifvit föreslagna torde få hänvisas till själfva arbetet. Då, såsom af förfat
taren uttalats, lagstiftningen angående ifrågavarande svårlösta ämne måste
grundas på så allmängiltiga betraktelser, att den antagligen kan gifvas unge
fär samma innehåll i Sverige och Danmark som i Norge, har ref. med denna
kortfattade antydan om arbetets innehåll önskat att därå fästa deras synner
liga uppmärksamhet, hvilka hysa intresse för en, så vidt ske kan, likartad
rättsutveckling inom de tre nordiska rikena. L. A.
404
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
