Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5 - Swederus, M. B.: Olof Rudbeck d. ä. hufvudsakligen betraktad i sin verksamhet som naturforskare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
Den lilla kryddgårdstoraten, på hvilken 01. Rudbeck omsider fått
plats för sina från Holland medförda blomsterskatter hvilken an
läggning synes hafva väckt samtidens förtjusning blef snart otill
räcklig för sitt ändamål, så att Rudbeck år 1660 af egna medel in
köpte till dess utvidgande en närliggande tomt, hvilken han, storsint
som alltid, tvänne år efteråt skänkte till universitetet. Genom ytter
ligare inköp vidgades trädgårdens omfång 1662 och samma år inleddes
för bekvämlighetens skull vatten därstädes från den för sin tid stor
artade af honom anlagda ledning, som vi äfven omtalat. Under tiden
hade också trädgårdens växter genom hans outtröttliga nit vunnit en
sådan tillökning, att han kunde däröfver utgifva en ny förteckning
med 649 växtformer, hvilka tillkommit sedan första trädgårdskatalogen
offentliggjordes. Ur denna förteckning kunna bland anmärknings
värdare växter upptagas: Amygdalus communis, Armeniaca vulgaris,
Arundo Donax, Cercis Siliquastrum, Citrullus Colocynthis, Citrus Au
rantium, Cypripedium Calceolus, Daphnc Mezereum, Epipactis latifo
lia (?), Erica Tetralix, Gentiana Pneumonanthe, Glaux maritima, Helle
borus niger. Junipcrus sabina, Laurus nobilis, Olea europæa, Persica
vulgaris, Philadclphus coronarius, Punica Granatum, Sambucus Ebulus,
Syringa vulgaris, Taxus baccata, Valeriana Phu, Veratrum album och
Vitis vinifera.
Såsom redan är nämndt, egde botaniska trädgården visserligen
ett statsanslag af 150 daler silfvermynt, hvilken summa egentligen
var bestämd till aflöning af trädgårdsmästare därstädes, men som ingen
duglig person i början fans att tillgå, skötte Rudbeck själf denna
plats. Omkring år 1661 hade han emellertid lyckats erhålla en lämp
lig örtagårdsmästare och då de ofvannämnda medlen naturligtvis an
vändes till dennes aflöning, så funnos inga medel kvar för själfva
trädgården, ritan Rudbeck bekostade då själf alla öfriga utgifter för
densamma. Som detta blef i längden något betungande, gjorde man
år 1666 en hemställan till kanslern om afhjälpande af denna oegent
lighet, och denne befalte i betraktande däraf, att Rudbeck på egen
bekostnad underhållit trädgården altifrån dess första anläggning, upp
fört nödiga hus och dessutom skänkt en tomt till trädgårdens utvidg
ning, att ytterligare en årlig summa af 150 dal. silfvermynt skulle
anslås till dess vidmakthållande och förökande. Genom den samtidigt
lagstadgade stegringen af silfvermyntets värde i förhållande till kop
parmyntet, blef dock äfven detta anslag otillräckligt, så att Rudbeck
å nyo tvangs att någon tid underhålla trädgården på egen bekostnad,
men år 1675, då han anhöll att trädgården måtte bekomma ett mot
det förra fullt svarande anslag, bifölls detta af kanslern, och ”effter
Hr 01. Rudbeck icke wijdare hinner med kåstnaden på honom, den
han sigh påtog, när Akad. Staten begynte brista för sölfwermyntz
förhöjning, håller H. Höggr. Excellz skiähligt, att Hr Rudbeck cij
454
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
