Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5 - Swederus, M. B.: Olof Rudbeck d. ä. hufvudsakligen betraktad i sin verksamhet som naturforskare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLOF RUDBECK DEN ÄLDRE.
1700, då den af honom från utlandet inkallade skicklige trädgårds
mästaren Albrekt Holtzbom gått ur tiden, hade han fortfarande om
sorg om kungsträdgårdens bästa, och i detta afseende rekommende
rade han i en skrifvelse till landshöfdingen den bortgångnes son till
efterträdare.
Ånnu mera togos 01. Rudbccks kunskaper och uppfinningsför
måga i anspråk af do många arbeten han såsom botanist och träd
gårdsarkitekt utförde åt Magnus Gabriel de la Gardie. På flera af
sina många gods såsom Läckö, Höjentorp, Kägleholm, Maricdal, Ek
holmcn, Karlberg, Jakobsdal (nu Ulriksdal) och Venngarn cgde den
praktälskande rikskanslern stora trädgårdar, hvars vidmakthållande och
riktande med sällsynta växter blef en af Rudbecks käraste sysselsätt
ningar, särskildt emedan han på detta sätt kora i tillfälle att visa sin
tacksamhet för det varma intresse och den nobla frikostighet, hvilken
de la Gardie såsom universitetets kansler ådagaladc både mot Rud
beck personligen och mot universitetet i allmänhet. Han var ock
fäst vid dennes person med en tillgifvenhet, som aldrig, och minst
under de la Gardics motgångar, svek sitt föremål. Så snart botaniska
trädgården i Upsala kommit i ordning, blef R. i stånd att därifrån
lemna bidrag till rikskanslerns trädgårdar, af hvilka flera stodo under
hans särskilda uppsikt, och han var i detta afseende verkligen out
tröttlig. Genom sina förbindelser med utlandet, och särskildt genom
svenske residenten hos Gcneralstatcrna Peter Trotzig och svågern G.
Lohrman, som någon tid vistades i Leyden, var han i stånd att där
ifrån anskaffa rariteter, och af sitt förråd sände han oupphörligt till
de la Gardie frön, lökar, ympkvistar och andra alster af utlandets
flora. Dylika gåfvor omtalas redan år 1661 och sedermera vid många
tillfällen. Så till exempel skrifver han till kanslern härom i Juli
månad 1663: ”Eliest emedan iagh effter min plict haffuer tilsakt E.
G. Excellens cu stor hoop aff sköna blomster til trägårdens förbett
ringh, om E. Excellens behagade nu för tiden låta M. Rasmus (De
la Gardies trädgårdsmästare vid Karlberg) komma hijt och uthwälia
de bästa och sedan öffuerföra, eller och B. G. Excellens behagar, att
iagh ett register på Swenska affskriwer medh dess blommors stoorlek
och färgh, så wil iagh göra som E. G. Excellens finner beqwemligast,
ty nu står min trägård i besta Flor.” Rudbeck egde ej blott en
praktisk blick utan äfven en genom det personliga ingripandet i alt
förvärfvad djup praktisk erfarenhet. Den senare visade han särskilt
genom att riktigt bedöma, hvilka växter, som motsvarade något sär
skilt åsyftadt ändamål, såsom man kan se af det svar han gaf på
kanslerns förfrågan (1670) om lämpliga växter till att därmed öfver
kläda ett lusthus vid Venngarn: ”lusthuset, om dätt skal teckias medh
sommarwexter, så kan dett ske med pumpor, humbla och Bryonia.
Pumporna stå mycket wäl, men wara allenast en måna att de rätt
457
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
