Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5 - Literaturöfversikt - Naturvetenskaplig literatur vid Upsala universitets jubelfest 1877 - H. H. H.: Rubenson, R.: Observations météorologiques horaires
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
Frågas nu: till hvad ändamål har man här och annorstädes åtagit sig ett
så ofantligt arbete, och hvartill skall nu den stora massan med insamlade
siffror användas, så måste vi genast anmärka, att det fullständiga besvarandet
af denna fråga skulle erfordra en nästan fullständig framställning af den me
teorologiska vetenskapen. Yi nödgas därför här inskränka oss till några all
männa antydningar. Den meteorologiska vetenskapen sönderfaller i tvänne
stora afdelningar: Klimatologin och Meteorologin i inskränktare mening.
Klimatologin behandlar, såsom namnet antyder, de olika ländernas och haf
vens klimat, under det att meteorologin i inskränktare mening sysselsätter
sig med lagarne för atmosfärens allmänna rörelser och de därmed samman
hängande väderleksförändringarna. För kännedomen om ett lands klimat er
fordras, att meteorologiska iakttagelser under en lång följd af år anställas på
så många ställen som möjligt, och att ur dessa medelvärdena för temperatur,
barometerstånd, nederbörd, o. s. v. kunna beräknas. Då nu emedlertid års
rnedia uppkomma ur månadsmedia och dessa åter ur dagsmedia, sä är klart,
att det ytterst är dessa sistnämnda, som måste bestämmas med noggrann
het. Af det föregående synes emellertid, att det svårligen låter sig göra
att på ett stort antal stationer göra iakttagelser hvar timme hela dygnet
orn. I allmänhet får man pä de flesta, eller de så kallade andra klassens
stationer, åtnöja sig med tre observationer orn dygnet, hvilket tydligen är
otillräckligt för bestämmande af dagsmediet. Däremot låter detta beräkna sig,
om man samtidigt på några få första klassens stationer utfört iakttagelser hela
dygnet om och därur bestämt såväl dagsmediet, som dess afvikelse från det
värde, som erhålles ur de tre observationer, hvilka utförts på de vid de kring
liggande stationerna brukliga tiderna. Dessa afvikelser hafva nemligen visat
sig i det aldra närmaste lika för icke obetydliga sträckor af jordytan.
Men det är ej blott medelvärdena, som bestämma ett lands klimat, utan ock
de årliga och dagliga variationernas storlek. Så hade, för att anföra ett
exempel, Madrid och den bekanta kurorten Mentone vid Genuesiska bugten
under September månad 1865 precist samma medeltemperatur af +22°,7. Lik
väl var klimatet i högsta grad olika på de båda orterna, ty under det att
högsta temperaturen i Madrid i medeltal var +30°,1, så var den i Mentone
+ 25°,3, men däremot lägsta temperaturen i Madrid i medeltal +ls°3 och
i Mentone +20°,0. Hvad som nu sagts om temperaturen gäller äfven om
lufttrycket och de flesta andra meteorologiska elementer. Men instrumentens
dagliga variationer kunna tydligen ej med tillräcklig noggrannhet erhållas ur
endast tre observationer om dagen. Då emedlertid, som sagdt, kännedomen
om dem är af den största vigt för bestämmandet af ett lands klimat, så inses,
att dylika serier som den nu ifrågavarande äro af den största betydelse.
Det var hufvudsakligen de ofvan framställda orsakerna, som föranledde
att den ifrågavarande observationsserien i Upsala beslöts och genom den då
varande Observatorieprefekten, Professor Gustaf Svanberg, bringades till stånd.
Denne man hade redan år 1836 anordnat en märklig serie af magnetiska
iakttagelser, hvarvid under en lång följd af år med biträde af medlemmar af
studentkåren på förut bestämda ”terminsdagar” de magnetiska instrumenten
livar femte minut aflastes, hvilken serie sammanställd med dylika från andra
länder varit af stor betydelse för vetenskapen, och det är hans aldrig svikande
intresse och energi att bereda utvägar till de nödvändigaste utgifter, samt
hans faderliga välvilja för ungdomen, som det äfven denna gång i första rum
met måste tillskrifvas, att arbetet kunde begynnas och fortsättas, samt att den
meteorologiska verksamheten sedermera kunnat utvecklas, så att den kommit
att fästas vid Universitetet såsom en själfständig institution. Det är därför
med fullt skäl, som det ifrågavarande arbetet blifvit honom tillegnadt.
464
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
