Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6 - Swederus, M. B.: Olof Rudbeck d. ä. hufvudsakligen betraktad i sin verksamhet som naturforskare. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLOF RUDBECK DEN ÄLDRE.
Att åtminstone de båda första delarne af Rudbeckarnes arbete
Campii Elysii blcfvo föremål för både samtidens och den närmaste efter
verldcns beundran och stora förhoppningar, visar sig flerstädes. 01.
Bromel t. ex., hvilken i Chloris gothica 1694 flitigt anför 01. Rudbcck
den äldres arbeten i växtkäuncdom, yttrar sig i företalet till nämnda
skrift med mycken tacksamhet om den undervisning, han under clfva
år af denne åtnjutit, och uttalar sin lifliga förhoppning att Rudbecks
lifstid måtte hinna till för att utgifva i främsta rummet detta stora
botaniska verk. I september månad 1702 återfinnes i den ansedda
tidskriften Acta eruditorurn, hvilken utkom i Leipzig, en särdeles cr
känsam anmälan af Campi Elysii. Denna börjar med att redogöra för
alt hvad 01. Rudbeck den äldre uträttat till anatomins, växtkänne
domens och antikvariska studiernas befrämjande i Sverige, samt huru
han öfver botaniska trädgården i Upsala utgifvit förteckningar. Här
efter skildras, huru eldsvådan den 16 Maj 1702 lade i aska förarbe
tena till detta verk, som skulle blifva 12 delar med inemot 11,000
figurer, så att blott några få exemplar, uppköpta af vettgiriga per
soner inom landet, funnos öfriga, hvilka i alla tider skulle aflägga ett
talande bevis på de ryktbare författarnes flit och konstskicklighet.
Vidare följer en redogörelse för syftet och uppställningen af detta
arbete, för hvilket J. Bursers herbarium låg till grund. För att minska
omkostnaderna för köpare, voro figurerna endast skurna i träd, men
så smakfullt, att man med skäl kunde tvifla på, om ett prydligare
arbete någonsin utkommit, och som en ytterligare förtjänst framhålles
att hvarje växt återgifvits i naturlig storlek. Efter omnämnandet af
beskrifna växtgrupper uttalar anmälaren slutligen den önskan, att detta
utmärkta arbete måtte framdeles genom understöd af allmänna medel
lemuas i allmänhetens händer, alldenstund själfva de efter lefvande
exemplar gjorda teckningarna ännu funnos i behåll.
Ännu större vigt måste man i detta afseende tillägga C. Linnæi
omdömen om Olof lindbeck den äldres botaniska arbeten. 1 Flora
Lapponica t. ex. uppgifver han sålunda, att Rudbeck lagt första grund
valarne till växtkännedomen i Sverige och omnämner därefter hans
trädgårdskataloger samt de båda första delarne af Campi Elysii, hvilket
senare verk han kallar för det präktigaste botaniska arbete, som
någonsin utkommit i Sverige. I bibliotheca botanica (ed. 2), där båda
Rudbeckarne flerstädes omnämnas, gifver han Campi Elysii en heders
plats bland utmärkta botaniska planschverk, sådana som t. ex. H.
Rheedes hortus malabaricus, J. Comraelyns arbete öfver botaniska
trädgården i Amsterdam, J. Ferraris verk de florum natura, i hvilket
utmärkta konstnärer såsom t. ex. Guido Reni m. fl. deltagit. Den
betydelse Linnæus tillade dessa arbeten, och i synnerhet de honom
bekanta båda delarne af’ Campi Elysii, visar sig bäst däraf, att han
citerar dem både för svenska och utländska växter i Flora Lapponica,
Flora Suecica och Species plantarum.
577
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
