Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8 - Annerstedt, Claes: Upsala Universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
nad faststäldt, hvilket afser att för ett statsbidrag af 1,020,000 kronor
utvidga anstalten medelst nya bygnader därhän, att den skall mot
taga 400 patienter i stället för de nuvarande 180.
Ehuru ej några nya bygnader i egentlig mening för öfrigt vid
universitetet uppförts, hafva dock åtskilliga institutioner erhållit en
mera tidsenlig utveckling, så långt de knappa tillgångarna det med
gifvit. Sedan den gamla vid Svartbäcksgatan belägna Botaniska
Trädgården (Rudbecks och Linnés verksamhetsfält) länge befunnits
otillfredsställande, skänkte konung Gustaf 111 år 1787 dåvarande slotts
trädgården sydväst om slottet åt universitetet, och år 1807 kunde de
på universitetets bekostnad därstädes nyuppförda bygnaderna invi
gas. Ar 1829 aftäcktes den af studentkåren bekostade och af Byström
utförda marmorstoden öfver Linné i midtelpartits stora sal, som sedan
burit namnet Linnésalon. På 1830-talet uppfördes genom Wahlenbcrgs
försorg och till ej ringa del på hans bekostnad tvänne orangerier för
tropiska växter å det nya område, med hvilket trädgården utvidgades
åt söder, hvarjämte 1856—58 års riksdag anslog 13,500 till varmhusens
ombyggnad. Wahlenberg åstadkom äfven, att årsanslaget höjdes år
1841 från 925 till nära 2,300 kronor; under de 37 år som följt har
icke anslaget till materielen stigit högre än till 3,000 kronor, ett
uppenbarligen otillräckligt anslag för en så stor institution. Det
Botaniska museet, hvars grundstomme bildades af de Thnnbergska sam
lingarna (Linnés gingo som bekant till England) har utvidgats betyd
ligt, trots att årsanslaget ej är högre än 500 kronor. Förutom det
att staten bidragit med tillfälliga större bidrag (4,500 kr vid 1856—58
års riksdag) hafva enskildt intresse och universitetets understöd kraf
tigt främjat samlingens tillväxt. Bland enskilda gåfvor förtjänar att
nämnas den största, som det någonsin mottagit, då doktor Reguell
hemsände 3,000 arter, representerande nästan alla i Brasilien före
kommande familjer.
De Zoologiska samlingarna förvarades först i den ofvannämda Linné
salen i botaniska trädgården, men flyttades vintern 1855, 56 till Gusta
viauum, där de redan upptaga nära halfva huset och efter nya rtni
versitetshusets fulländning omsider skola komma i åtnjutande af väl
behöfligt utrymme, sedan flera af Gustaviani lokaler då blifva lediga.
Den aldra största delen af de nuvarande vackra och rikhaltiga sam
lingarna datera sig från den dag, då zoologin år 1854 fick en egen
representant i prof. Lilljeborg, hvars oaflåtliga ansträngningar skapat
nästan hela den svenska afdelningeu. Den äldre samlingen, grund
lagd genom Thunbergs donation, bestod nästan uteslutande af utländ
ska, mest utom-europeiska djur, af hvilka ett stort antal genom dålig
preparation var numera obrukbart. I den nya har man sökt att fram
för alt skaffa en tidsenlig och rikhaltig representation af den svenska
faunan. De däggdjur, foglar, reptilier, groddjur och fiskar, som förc-
740
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
