Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8 - Annerstedt, Claes: Upsala Universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
de fordringar, som man eger rätt att uppställa, då det gäller att till
godose vilkoren för universitetets inre och yttre lif. 3877 års riksdag
beviljade 740,000 kronor för ändamålet, men innan byggnaden blifvit
enligt de af K. Maj:t i Augusti detta år faststälda ritningarna fullän
dad, torde universitetet själft få tillsätta hundratusentals kronor;
totalkostnaden blir i alla fall ej högre än det ursprungligen beräk
nade, men förgäfves begärda beloppet. Det har dock varit universi
tetets vanliga lott att antingen ej erhålla något statsbidrag till de
bygnader, som varit för dess verksamhet nödvändiga eller ock att
öfver det otillräckliga statsbidraget få tillskjuta ej obetydliga belopp.
Det nya huset eller rättare palatset, uppfördt i ädel stil, skall i väl
diga proportioner resa sig på terrassen gent emot Gustavianum och
domkyrkan, och likasom trona midt i den akademiska stadsdelen.
Men så skola ock inom dess murar koncentreras en mängd af uni
versitetets vigtigaste uppgifter. Förutom den väldiga aulan, som skall
kunna mottaga 2,000 åhörare, anordnas där elfva föreläsningssalar,
afsedda att tillsammans rymma öfver 950 personer. Vidare erhåller
hela förvaltningen d. v. s. Konsistorium, Rektorsämbetet, Kansli- och
Drätselverket ypperliga lokaler, likaså de fyra fakulteterna. För den
som sett hur illa bestäldt det för närvarande i många stycken är, och
än mer för den som erfarit, hvilket hämmande inflytande de nuva
rande trånga, mörka och osunda lokalerna utöfva på all verksamhet,
hägrar möjligheten af att en gång få inträda i ljusa, luftiga och väl
afpassade lokaler såsom något, hvilket man ej kan tro, förr än man
fått med egna ögon skåda det.
Vi vilja nu kasta en blick på universitetets ekonomiska utveck
ling under ett halft århundrade. De siffror vi gå att anföra torde
klarare än något annat ådagalägga den utveckling, som universitetet
i nyare tider gått till mötes. Jämförelsen med livad som varit och
hvad som är, blir dock ej sällan ganska svär, stundom omöjlig att rik
tigt uppdraga, dels därför att så många anslag då utgingo i spaumål,
hvars pris naturligtvis ofta växlat, dels emedan räkenskaperna äro på
olika sätt uppstälda. Inkomsterna år 1827 voro i kronor beräknade
öfver 195,000 kr, och då universitetet ännu ej åtnjöt något egentligt
statsbidrag, representerar större delen af denna summa nettoafkastnin
gen af den jordegendom och den tionde, som universitetet altsedau
1600-talet haft i besittning; där afgår knappast mera än de 15,000 kr
som under året inflöto af Karl Johans bidrag till biblioteksbyggnaden.
Utgifterna stiga öfver 206,000 kronor, visande en brist af 11,000 kr,
hvarvid dock kan anmärkas att föregående år visat en brist af nära
177,000 kr, delvis förorsakad af det låga spanmålspriset, som gjorde, att
detta års inkomstsiffra ej uppsteg högre än till 143,000 kronor. I öfrigt
måste vid en jämförelse med nuvarande utgifter till ofvannämda ut
giftssumma af 206,000 äfven läggas utgifterna under vissa fonder äfven-
742
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
