Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITEHATtmoPVERSIKT.
kollegiet, där hans ord i allmänhet ej hade större betydelse än tvänne råds
herrars. Den s. k. frihetstidens statsskick blef emellertid icke, såsom de
män åsyftat, hvilka redan under hjältekonungens dagar vågat utarbeta grund
dragen till en ny författning, en efterbildning af det, som faktiskt gälde före
1680. Denna mera högaristokratiska prägel borttilades af 1719 och 1720
års grundlagsstiftare, som i stället bygde det nya statsskicket på tämligen
nymodiga statsrättsliga grundsatser.
Maktens tyngdpunkt förlädes till riksdagen; rådet blef dennas tjänare
ocb fullmäktige samt konungen dess jaherre, som alltid var pliktig att instämma
i dess beslut. Riksdagen, som sålunda under frihetstiden utgör själfva huf
vudfaktorn i samhällslifvet, saknade ej häller alla de viktiga historiska förut
sättningarna härför. Det svenska folket var nämligen af ålder vandt vid en
utpräglad själfstyrelse. Väl förlorade dennas lokala organ, tingen, redan
tidigt all egentlig betydelse, men under medeltidens sista skede erhöll folkets
deltagande i de allmänna rådslagen om rikets angelägenheter i riksdagen ett
nytt organ, som bättre lämpade sig för de ändrade tidsförhållandena och som
var mera tillgängligt för en fortgående utveckling. Också skrider den sven
ska riksdagens utveckling raskt framåt under 16:de och I7:de århundradena.
Och ehuru enväldet åstadkom ett afbrott däri, så fans dock så mycken lifs
kraft kvar i den gamla institutionen, att den, när enväldet föll och den gamla
svenska folkfriheten ånyo kräfde erkännande, ej blott kunde återställas till
hvad den förr varit, utan äfven dess former vinna en för framtiden betydelse
full utbildning. Emellertid visade det sig snart, att 1700-talets svenska riksdag
ej ännu var vuxen att uppbära sin nya ställning. Här saknades nämligen det
nödvändiga underlaget för att representationen skulle kunna till landets sanna
båtnad utöfva sina stora rättigheter och sköta sina raaktpåliggande upp
gifter; folkets politiska mogenhet var alt för ringa, dess politiska uppfostran
för dålig. Sedan århundraden saknades nämligen nästan fullkomligt den kom
munala själfstyrelsens politiska skola, utan att man ens syntes riktigt inse
bristen. Därtill kom att det stånd, som under 1600 talet verkligen sökt att
skaffa sig statsraannahildning, genom reduktionen förlorat den materiela grun
den för att kunna bilda en själfständig och i verklig mening ädel kärna i re
presentationen. Därför blef också den svenska riksdagens utveckling under
1700-talet en helt annan än det engelska parlamentets. Under det nämligen
det senare efter hand vann alt större makt och betydenhet, i det man där
städse förde de parlamentariska striderna inom de gränser, som lagen och
traditionen utstakat, så bröts däremot den svenska riksdagens nyvunna myn
dighet, därigenom att hänsynslösa riksdagsfaktioner genom lumpen egennytta,
sraåsinnade stämpliugar och partityranni forspilde riksdagens anseende. Be
rusad af maktens sötma ingrep representationen på alla områden och hotade
rättsäkerhetens bestånd, till dess missbruken slutligen framkallade en ny reak
tion, hvaraf i sin ordning snart ett nytt kungligt envälde blef den sorgliga
frukten. Och först när detta efter att hafva bragt landet till undergångens
brant å nyo kullkastades, hade man af bitter erfarenhet hunnit lära sig, att
man behöfde uppresa skrankor såväl mot riksdagsmajoritetens som konunga
maktens godtycke. I 1809 års författning nedlades nu frukterna af denna
politiska erfarenhet, som jämväl riktats genom främmande lands exempel, och
sålunda grundlades i vårt land ett verkligt konstitutionelt statsskick, enligt
hvilket en fullmyndig representation förenades med en kraftig regering.
Genom denna kastning mellan ytterligheter, mellan republik, som endast
hade skenet af monarki, och kungligt envälde, förlänas åt Sveriges historia
under det århundrade, som begränsas af åren 1718 och 1809 ett egendomligt
intresse. Ofver samhällsformer, som tillkommit genom sådana hastiga hvälf-
83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
