Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIT ERA TURÖFVEHS 1K T.
raliska krafven pä en bankman, om bokföring och brefväxling, samt om post’
och telegraf-underrättelser. Boken afslutas med några literaturanvisningar och
ett register.
Mot de teoretiska åsikter, som Förf. här och där (ehuru med afseende
på arbetets syfte berömvärdt sällan) låter framskymta, torde en och annan
anmärkning väl kunnat men, just tillfölje af arbetets rent praktiska tendens,
dock icke behöfva här framställas. Vi uttala därför nu blott en uppriktig
önskan, att denna Handbok i Bankväsendet måtte blifva rätt allmänt spridd
och studerad.
DAVID DAVIDSON: Bidrag till läran om de ekonomiska lagarne för kapital
bildningen. Ups. 1878. (60 sidor 8:o.)
En rent teoretisk svensk originalafhandling i hushållningsvetenskap är för
närvarande en så sällsynt företeelse, att hvarje sådan bör kunna räkna på att
emottagas med en viss uppmärksamhet. Föreliggande lilla skrift torde ock
hafva särskilda anspråk på att beaktas, enär dess innehåll, ehuru visserligen
ieke egentligen originelt, dock onekligen i åtskilliga punkter afviker ifrån de
bland vetenskapens målsmän allmännast antagna åsikterna rörande i fråga
varande ämnen.
Författarens arbete utgör hufvudsakligen en i Boströmsk-filosolisk degel
gjord sammansmältning af Knies’ försök till utredning af begreppet kapital
(i Das Geld, 1873) och Menger’s undersökningar om värde (i Grundsätze der
Yolkswirthschaftslehre I, 1872). Vi tro icke att detta grepp varit särdeles
lyckligt; särskildt äro vi öfvertygade att Förf:s framställning skulle vunnit
mycket i åskådlighet, om kapitalbegreppet och den ”ekonomiska” kapitalbild
ningen blifvit mera separat behandlade. Att ett sådant särskiljande med för
del kan ske, därom vittna flera af de bästa framställningar af kapitalbegreppet,
som vetenskapen hittills äger: så t. ex. Ad. Wagner’s (i den nya bearbetningen
af RaAs Lehrbuch der polit. Oekonomie, 1876), Ricca-Salerno’s (Saggio sulla
teoria del capitale, 1877) m. fl.
Förf. uttalar (s. 14) den satsen, att det är olämpligt särskildt i en
med det praktiska lifvet så nära sammanhängande vetenskap sorn den ekono
miska att begagna från språket lånade termer i helt annan, kanske motsatt
betydelse mot den, de fått genom allmänna språkbruket. I öfverensstämmelse
med denne grundsats definierar Förf. åtskilliga begrepp annorlunda, än hittills
vanligen skett i den ekonomiska vetenskapen.
Med orden ekonomisk verksamhet, ekonomi och hushållning förstås väl nu
mera allmänt det planmässiga anskaffandet och användandet af sådana yttre
nyttigheter (eller medel att tillfredsställa de mänskliga behofven), som icke fritt
(d. v. s. oberoende af subjektets åtgärder och i obegränsad mängd) stå subjektet
till buds. Den ekonomiska verksamheten har alltså till ändamål: behofvens till
fredsställande, och till föremål: endast sådana nyttigheter, som icke äro fritt
tillgängliga; den måste därjämte vara planmässig, ledd af en förnuftig grund
tanke: sträfvandet att med minsta offer vinna största möjliga nytta. Alla dessa
kännetecken äro väsentliga och intet af dem får saknas, om en verksamhet
skall kunna betecknas såsom ekonomisk såsom hushållning. Emellertid vill
Förf. endast uti förhållandet mellan verksamhetens material och verksamhetens
mål finna det, som skiljer den ekonomiska verksamheten från andra slag af
mänsklig verksamhet, och säger (s. 3) den ekonomiska verksamhetens väsen
bestå i att med tillgängliga medel åstadkomma den största möjliga ”behofs
tillfredsställelse.” Till vederläggning af Adam Smith’s, Say’s m. fl. försök att
i ändamålets beskaffenhet söka det för den ekonomiska verksamheten utmärkande
187
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
