Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
det äfven i detta fall samma böjelse för öfverdrift gör sig gällande,
hvilken vi redan framhållit såsom ett af drömmens utmärkande känne
tecken. Icke sällan erinra vi oss, huruledes ett som det tycktes kvickt
infall försatt oss i det bästa lynne och framkallat den mest obegrän
sade själfbelåtenhet, äfven om detsamma måhända vid uppvaknandet
visar sig fullkomligt trivialt och meningslöst. A andra sidan kunna
vi stundom sörja och nästan gräma oss till döds öfver de obetyd
ligaste saker. Man kan falla i förtviflan öfver att icke finna sin hatt
och anse en obotlig skada skedd, om en tallrik gått i kras. Redan det
vakna lifvet är mer eller mindre benäget för sinnesstämningar af
dylik art. Än råka vi lätt i glädje, än lika lätt i sorg; lusten att
skratta infinner sig ofta utan märkbar anledning, och en berättelse,
hvilken i vanliga fall icke skulle gjort det ringaste intryck, kan till
och med aflocka oss tårar. Men liksom under vakandet dessa stäm
ningar ej blott beledsaga, utan själfve stundom framkalla och be
stämma själens verksamhet, så kunna desamma utöfva ett säkerligen
ännu starkare inflytande på den allmänna karaktären af själslifvet
under sömnen, fraraföralt då denna är mindre djup och således mera
underkastad nämda inverkningar. Starkast framträda dessa måhända
i de fall, där milda saktmodiga menniskor i drömmen blifva till och
med öfverdrifvet retliga och stridslystna, eller feghjärtade och för
sagda utföra de största bragder, de djärfvaste dåd. Den stundom
medlidsamma, stundom gäckande och ironiska hållning, hvilken dröm
mens bilder och gestalter ofta förete, är antagligen likaledes att för
klara ur oss själfva och våra momentana lifstillstånd.
Öfverhufvud taget är sålunda drömmens allmänna art och rikt
ning beroende på ett motsvarande kroppsligt eller andligt tillstånd, i
hvilket vi för ögonblicket befinna oss. Emellertid händer äfven, att
detta senare icke stämmer öfverens med situationen, utan till och
med utgör dess raka motsats. Mången gång fröjda vi oss i drömmen
öfver saker, hvilka i verkligheten skulle gifvit anledning till den dju
paste bedröfvelse, och tvärtom. Det gåtfulla i detta förhållande bort
faller dock, när man besinnar, att en behaglig och harmonisk stäm
ning vare sig hos själen eller det kroppsliga lifvet verkligen kan i
viss mon stå tillsammans med ett tillstånd af obehag och disharmoni
på det andra området, en motsats, hvilken dä den tillika afspeglar
sig i drömmen, helt naturligt framkallar ofvan antydda själsfänomen.
Det har redan blifvit anmärkt, att i allmänhet blott vissa af de
yttre sinnena förmå lemna bidrag till drömmen och dess innehåll.
Däremot är det inre sinnet i alla sina former härvid verksamt. De
flesta bilder tillhöra dock synen, hvilken således i drömmen liksom i
verkligheten utgör grundvalen och anknytningspunkten för de öfriga
sinnenas förnimmelser. Bland dessa äro särskildt den inre hörseln
och känseln under ifrågavarande tillstånd verksamma samt styrka i sin
228
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
