Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*) Populäre wissenschaftliche Yorträge 111. s. 48.
NORDISK TIDSKRIFT.
ligiösa intresset. Hos Helmholtz synes upptagandet af den transsceu
denta rumteorien vara föranlcdt dels af begäret att nedsätta metafy
siken genom att mot densamma ställa en ”metamatematik”, dels ock af
det rent matematiska intresset att undersöka, huru geometrien i ett så
beskaffadt rum skulle eestalta sisr. Att han skulle med full öfver-
O O
tygelse antaga dess möjlighet, har man svårt att tro, då han x) i sina
undersökningar öfver det s. k sferiska rummet, kommer till det
resultat, att vår i det vanliga eller ”euklidciska” rummet uppväxta
kropp ieke skulle kunna öfvergå i detsamma utan att däraf samman
tryckas eller uttänjas med fara att klämmas eller sprängas sönder,
och detta blott genom rymdens egen beskaffenhet oberoende af alla
verkande krafter. På fullt allvar har deremot den nya teorien blifvit
framställd af astronomen Zöllncr, hvilken däri söker en lösning af
Kants första antinomi samt åtskilliga andra kosmologiska problemer,
som eljest från materialismens synpunkt måste förblifva olösta. Och
ehuru Lotze betecknat den nya rumteorien såsom en vetenskapens
grimas samt Wundt m. fl. tydligen bevisat dess orimlighet, saknar den
dock icke anhängare bland både filosofer och matematiker i Tyskland.
I Langes nykantianism hafva vi funnit realismens öfvergång i
skepticism; men med skepticismen är nihilismen nära beslägtad. Är
företeelsens väsen bestämdt såsom för oss absolut obekant, så ligger
den slutsatsen nära, att det i själfva verket är intet. Detta må tjäna
till förklaring, hvarföre vi här nämna Edvard von Hartrnann, ehuru
roten till hans filosofi icke direkt ligger i Kautianismen och ännu
mindre i den nya formen däraf, utan i Schopenhauers lära, hvars
brister och motsägelser han söker afhjälpa medelst tankar, hemtade
från Hegel. I öfverensstämmelse med Schopenhauer sätter han all
tings ursprung och väsen i en medvetslös urkraft. Men, imder det
att Schopenhauers ”vilja” är absolut blind och grundlös drift, och
föreställandet endast i fcnbmenverldcn uppstår på oförklarligt sätt
såsom ett slags parasit, hvilken dock skall hafva förmågan att slut
ligen tillintetgöra det väsen, af hvilket den har sin uppkomst och
näring, sätter däremot Hartrnann det medvetslösa urväsendet såsom
ursprunglig enhet af två, hvarandra väsentligen kompletterande mo
menter, nämligen blind vilja och logisk, ändamålsenligt verkande
föreställning. Hartrnann anmärker, att det absolut oförnuftiga (i
första upplagan det ”absolut dumma”) omöjligen kan tänkas såsom
den princip, hvarur förnuftet och tänkandet skulle framgå. A andra
sidan betraktar han Schopenhauers ”bornerade geni” såsom ett nöd
vändigt och i filosofiens genetiska utveckling oumbärligt komple
ment till Hegel, hvilken omvändt hade satt det logiska såsom den
enda och uteslutande principen med förbiseende af det ologiska och
i följd häraf var ur stånd att härleda och förklara den verkliga verlden
326
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
