- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1879 /
439

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÄNNU EN GÄNG OM UPSALA DOMKYRKAS RESTAURATION.
fyllandet af de döda fälten i det inre, hvilka han tror både bättre
och billigare fyllas med blindarkader än med väggmålningar. Då lik
väl detta är en detaljfråga, som visserligen liar betydelse, men icke
egentligen är af principiel natur, torde af det framstälda följa, att
anmälaren anser Zcttcrvalls modifierade förslag vara fullkomligt cgnadt
att återgifva Upsala domkyrka en hennes stil, hennes anseende och
hennes fosterländska minnen fullt värdig gestalt.
Grundström håller sig i sitt förslag, såsom vi sett, till det historiskt
gifna och utgår därvid från eu tanke, som förefaller ganska lof
värd. Därför behåller han tornens vapensköldar, fyrpass, blindbågar
och zigsagslingor, med ett ord deras dekorativa utstyrsel, hvilken af
Zettervall måste offras för det nödvändiga påbyggandet af den fyr
kantiga tornraassau såsom basis för spirorna. Men därför nödgas
Grundström’ äfven behålla västra fasadens klumpiga sträfpelare, fastän
han fiffar upp dem, så godt sig göra låter, och flyttar upp rosetten,
hvilket jn äfven är ett rätt våldsamt ingrepp i denna fasads ”historiska”
utseende. Då han vidare ger sträfbågarne utefter hela kyrkans längd
den nämnda egendomliga formen, så följer han därvid visserligen den
barocka utstyrsel, som kyrkan hade före 1702, men det är dock icke
så alldeles säkert, att denna form var mera genuin än de med dessa
sträfbågar försvunna’ barocka spirorna, ty huru kyrkan såg ut i sin
medcltidsskrud före 1572 års förödelse, derom hafva vi ingen kun
skap. Men att de tvärhuggna sträfpelarnc i det föreliggande förslaget
äro fula och rent af oförklarliga i sin nu varande gestalt, samt att
tornen med sina spiror icke äro tilltalande hvarken till proportioner
eller form, därom skall en blick på bilden lätteligen öfvertyga hvar
och cu. En verklig förtjänst har detta förslag däri, att det gör ett
försök till användande af blindtriforium i det inre, men tilllämpningen
kan dock icke sägas vara fullt lyckad. Det har därjemte ett par yttre
företräden, som icke äro utan vigt: det är billigare och det har högsta
byguadsmyndiggheteu i landet för sig.
Men sedan Zettervalls alternativa förslag nu blifvit kändt, så skulle
det må hända kunna göra sina framstående egenskaper gällande vid
sidan af Grundströms. Nu skall åtminstone detta förslag icke vara
begrafvet, om ock det förra alternativet är det, och den konstälskande,
om våra historiska minnesmärken ömma delen af vår allmänhet skall
kunna välja mellan båda. Men det är af vigt att allmänheten
och vederbörande bestämma sig för ett förslag, som skall utföras,
och att detta måste komma att ske, anse vi nödvändigt, ty frågan
kan och får icke falla, icke ens för kostnaden. Ar blott ritning en gång
faststäld, så kan utförandet ske så måniugom; så har man gjort med
Linköpings kyrka hos oss, med Odense kyrka i Danmark. Och om
aldrig så litet fullbordas för hvarje år, så skall dock verket en gång
stå färdigt och för framtiden vittna ej blott om vår tids arkitektoniska
439

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:14:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1879/0475.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free