Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kjöbenhavns universitets fyrahundraårs jubelfest
f-6 Juni 1877.
De skandinaviska folkens fyra universitet hafva nu inom en icke så lang
tiderymd alla firat minnet af sin instiftelse, Kristiania det femtioåriga. Lund
det tvåhundraåriga sarat Upsala och Kjöbenhavn det fyrahundraåriga, och re
presentanter från Sverige funnos närvarande vid den sista festen, hvilka i
sådan egenskap bevistat alla fyra. Undertecknad, som blifvit uppmanad att i
Nordisk Tidskrift med några ord omnämna Kjöbenhavns jubelfest en upp
maning, som han med glädje följer, emedan han sålunda på något mera
offentligt sätt kan och får gifva sin tillfredsställelse och tacksamhet luft vill
i några flyktiga drag hufvudsakligen skildra det konstnärliga intrycket af festen,
och detta så mycket mera, som denna sida för främlingen var den starkast i
ögonen fallande. Dock får han heller icke glömma den genomgående vänlighet
och hjertlighet, som öfverallt och hos alla det danska samhällets klasser mötte
honom såsom en varm vindfläkt genast vid landstigningen. Ja, den gaf sig
till känna redan i Tullhuset, hvilket annars icke är en af de behagligaste pas
sagerna i Danmark. ”De er maaskee en lærd Professor, som kommer hid till
Jubelfesten?” ljöd det, och dä denna fråga besvarades med ett blygsamt ja,
kora ingen undersökning i fråga. Det behöfs naturligtvis knapt nämnas, att
universitetets främmande gäster voro, likasom studenternas, upptagna i familjer,
hos hvilka de under hvilostunderna njöto herntrefnadens behag. De gäster,
som från utlandet infunnit sig, voro till antalet 30, ett ringa antal, då
man tänker på universitetets berömmelse och stora literära förbindelser, men
dessa 30 voro endast svenskar och norrmän. Historien om denna sak är lik
väl både för ömtålig och för väl känd att här kunna eller behöfva vidröras.
Nog af, ehuru icke officielt inbjudna, hade systeruniversiteten i Kristiania,
Lund och Upsala samt Karolinska institutet i Stockholm sändt i det hela nio
representanter, hvilka sä sjclfbjudna de voro, under festdagarne oaflåtligt fingo
höra, att just däri läge det förträffliga, och därför vore de nu dubbelt väl
komna. Inför en sådan hjertats logik förstummas tankens, och de, som
voro föremål för denna välvilliga tolkning, kunde icke annat än med rörd
tacksamhet mottaga alla de prof på både offentlig och enskild uppmärksamhet,
hvilken de å de respektive högskolors vägnar, som de representerade, under
dessa minnesrika dagar fingo erfara.
Festen, som skulle firas under trenne dagar, inleddes icke såsom hos oss
vid de svenska universiteten med något rektorsprogram, innehållande en af
rektor författad festskrift jemte offentlig inbjudning till festen, likasom för
öfrigt inga vetenskapliga föredrag eller tal höllos, utan hvar och en mottog i
sitt hem vederbörliga inbjudningskort och infann sig sedan på utsatt ort
och tid, då han mottogs af en här i röda skärp smyckade marskalkar, hvilka
alltid beredvilligt stodo till tjenst och på berömvärdt sätt utförde sitt kall.
Första dagens fest försiggick onsdagen den 4:de Juni kl. 11 f. m. i Frue
Kirke, dit den väldiga processionen aftågade från universitetshuset. Den vackra
kyrkan, bygd i vårt århundrade i den nya renässans, som man brukar kalla
grekisk, gjorde en ståtlig verkan med sitt väldiga kasetterade tunnhvalf, hvi
lande på en dubbel rad af doriska pelare, hvilka skilja gallerierna från hufvud
skoppet. Sin hufvudsakliga prydnad får templet, som bekant, af Thorvaldsens
Kristusstod i altarnischen, jemte de tolf apostlatigurerna af hans lärjungar mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
