Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT OCH ANNAT OM NORSKA OCH SVENSKA
PRIVATRÄTTENS KÄLLOR.
L. M. P>. AUBERT, Den Norske privatrets Almindelige Del. Förste afdeling, De
Norske Retskilder og deres Anvendelse. Förste Del. 1 Vol. XX och 408
sidd. 8:o. Christiania, P. T. Mallings Boghandel, 1877.
Bland de utmärkta arbeten, af hvilka Norges juridiska literatur bar
ett vackert antal att uppvisa, intager det verk, hvars titel vi satt i
spetsen för denna uppsats, ett väl fortjent rum. Det innehåller en
fullständig och klar redogörelse för källorna till den norska privat
rätten, dit författaren för sitt ändamål äfven hänför straffrätt och pro
cessrätt. Och det erbjuder följaktligen en förträfflig vägledning för
hvar och en, hvilken söker upplysning om dessa källor, om deras
olika slag, olika tillkomst och olika skaplynne.
Oss har verket i synnerhet intresserat för den anledning det gif
ver till jämförelser, beträffande källorna till den norska och källorna
till den svenska privaträtten, bägge tagna i den af Herr Aubert an
gifna, betydelsen; och det är några sådana jämförelser vi våga er
bjuda Nordisk Tidskrifts läsare.
Angående den norska privaträttens äldsta källor antager Herr
Aubert, att folket eller åtminstone dess större stammar vid invan
dringen till Norge haft en och samma rätt, men att denna rätts ut
veckling efter den fasta bosättningen blifvit olika i de särskilda små
samhällen, i hvilka stammarne delat sig. Rättsreglerna blefvo där
tP O
igenom efter hand blotta bygdeseder, hvilka väl i det mesta torde
sins emellan stämt öfverens, men som också kunnat förete vigtiga
olikheter. Häruti åstadkom hvarken häradenas sammanslutning till fyl
ken eller rikets bildande någon ändring. En sådan inträffade däremot,
enligt Hr Auberts tanke, när söndringens olägenheter blefvo så känn
bara, att de små bygderna funno nödvändigt att sluta sig till samman
i större, endast för rättens vidmakthållande och utbildning bestämda,
af fylkena och riket i afseende å lagstiftning och lagskipning obe
roende samhällen. Sådana samhällen blefvo, som allmänt är kändt,
i Norge fyra, nämligen Trondelaget, efter en följande utvidgning kal
ladt Frostatingslaget, Gulatingslaget, Eidsivjatingslaget och, det sist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
