Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TAL OCH SIFFERTECKEN
AF
A. SÖDERBLOM.
Om man på spekulationens väg eller genom granskning af till
gängliga minnesmärken- från längesedan förgångna tider söker göra sig
en föreställning om vetenskapernas uppkomst, skall man finna, att
räknekonsten är en af de älsta. De första folken med egendom och
ordnadt lefnadssätt kunde ej undvara den, deras dagliga sysselsättningar
ej ske den förutan. Det behöfdes endast att ega något för att nödgas
använda tal, och om de blott hade att räkna djuren i sina egna hjordar
eller dem de togo från sina fiender, så kan man säga, att de redan
kände åtminstone början af räknekonsten. Lätt inses, att de rikaste
eller mest handlande folken måst utsträcka gränserna för en sådan
natur-aritmetik genom att bilda nya namn för högre antal och upp
finna tecken, märken och metoder att hjälpa minnet vid öfverslag och
beräkningar af för dem mera komplicerad art. Man må dock icke före
ställa , sig, att i allmänhet de praktiska, handlande folken äro de som
fört vetenskapen framåt, deras åtgöranden voro för dem begränsade
till de allra första grunderna; det är de föga praktiska men så mycket
mera spekulativa österländingarne som räknekonsten har att tacka för
sin uppkomst och utveckling.
Visserligen säger oss greken Strabo, att på hans tid fenicierna
allmänt ansågos såsom de största räknemästare och Kednenos, att
Agenors son Phoenix skrifvit en räknelära men grekernas tanke
om fenicierna såsom de högsta aritmetici visar endast, att deras kun
skap om andra folk var för begränsad; och dessutom delades den alls
icke af t. ex. egypterna, som tvärtom tillskrefvo sitt land hedern af
att vara denna nyttiga konsts vagga. Blygsamt nog ansågo de dock,
att ingen mänsklig hjärna kunnat vara mägtig af en sådan uppfinning,
utan tillskrefs den guden Theut eller Thot. Såsom värdiga medtäflare
till fenicierna och egypterna ansågos redan tidigt kaldeerna, både på
grund af sina astrologiska funderingar, bestämningar af astronomiska
perioder och räkneskicklighet i öfrigt. Hvad de gamla europeiska
kulturfolken beträffar, är det rätt eget, att de hyperpraktiska romarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
