Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TAL OCH SIFFERTECKEN.
händernas fingrar, gjordes därför ett märke, drogs ett streck i sanden,
lades en liten sten, ett sädeskorn 1. dylikt såsom tecken, och fingrarne
kunde åter användas till den andra perioden, efter hvars genomgående
ett nytt märke gjordes o. s. v. Sedan namn gifvits åt talen i en sådan
period (af tio), användes i allmänhet fullt riktigt och följdsenligt samma
namn att beteckna periodernas antal som enheternas inom perioden.
Det enda kända undantaget bildar en afrikansk stam, Bornu, som
brukar andra namn för tiotalets mångfalder än för enheterna från ett
till nio.
Föreställningarna om bestämda mängder åtminstone t. o. m. tio
betecknades sålunda medelst räkneord, hvilkas ursprung synes höra
till språkbildningens första period, den första att döma af den stora
öfverensstämmelsen mellan räkneorden i alla språkbeslägtade folks
språk, såsom sandskrit, zeud, persiska, grekiska, latin, keltiska, slaviska,
gerraaniska språk.
Att uttrycka potenserna af tio genom produkter, den andra genom
tio-tio, den tredje genom tio-tio-tio o. s. v. befanns naturligtvis tungt
och olämpligt, och de flesta folk hafva för dem bildat särskilda namn,
i allmänhet först efter den period då de stora stammarne skildes åt,
hvilket synes däraf att namnen i de särskilda språken ej hafva någon
likhet med hvarandra. Af sådana namn hade många förut användts
att beteckna stora och obekanta mängder, såsom t. ex. hop, mängd,
grekernas /uvqloi = 10 000, eller blott med accentens flyttning /.ivgioi
många; ordet är ett af de få exempel på namn för potens af
tio öfver den tredje, som de äldre språken kunna uppvisa. Ett sådant
särskildt namn på fjerde potensen af tio (10 000) har i allmänhet ej
ansetts behöflig, utan från den tredje (1 000) hafva vi direkte öfvergått
till den sjette (1000 000), hvars namn vi lånat från Italien, där det ur
sprungligen användes att beteckna det konkreta ”tio tunnor guld”. Såsom
abstrakt tal anses det förekomma först i Italienaren Paliolis räknelära
af år 1494. Ej heller för potenser af tio närmast öfver den sjette an
sågos i allmänhet särskilda namn behöfiiga, kanske mest emedan man
så sällan behöfver använda dem, utan öfvergick man direkte till billion
och trillion, hvilka benämningar upptogos till bruk af astronomerna i
förra århundradet. Milliard är ursprungligen en fransk handelsterm,
som på sednare tider blifvit allmännare känd, synuerligast inom
Tyskland.
Inderna, som vi hafva så mycket att tacka för i räknekonsten,
hade följt en något olika princip, som långt innan de uppfunno sitt
siffersystem satte dem i stånd att med relativ lätthet handtera stora
tal. De gåfvo nämligen särskilda namn åt hvarje potens af tio, t. ex.
talet 23 116 812 568 uttalades 2 khvara 3 padma 1 vyarbuda 1 köti
stående amerikanska stammarnes Guaranis’ och Lulos’, där för sex, sju och åtta säges:
fyra med två, fyra med tre och fem med tre.
663
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
