Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
tid omtvistad fråga, den nämligen, huruvida plebejerne fingo tillträde till se
naten redan under konungatiden, eller i och med republikens införande eller
först senare. Om vi, såsom numera torde vara nödvändigt, bestämma oss för
det sist nämnda antagandet och förlägga tidpunkten för det andra ståndets
upptagande i statens rådsförsamling till slutet af femte århundradet f. K., åter
står det att afgöra om beskaffenheten af denna förändring. Hr T. kommer
med sin undersökning till den slutsatsen att »Brutus» fann svårighet att följa
den under konungatiden rådande grundsatsen att i senaten upptaga endast
hufvudraännen för de patriciska ätterna; han skulle äfven invalt andra patricier
och desse bland de i riddarcenturierua tjenstgörande d. v. s. bland de förmög
naste. Desse senare skulle fått naran af conscripti i motsats mot de själfskrifne
familjefäderna patres. Anmälaren kan nu ej dela hr T:s åsikt att de
patriciska familjernas patres familias under hela konungatiden skulle varit själf
skrifna medlemmar af en på ärftlighet grundad rådskorporation; utan tvifvel
har långt förut i stället för själfskrifvenheten inträdt konungens fria val; lika
ledes ser anmälaren i uttrycket patres conscripti ej ett asyndeton utan fattar
på skäl, sorn Willems i sin sorgfälliga afhandling Le senat de la république
romaine framstält, conscripti attributivt. Såsom Willems bevisat består den än
dring som den unga republiken vidtog i senatens sammansättning blott däri, att
ej blott seniores, såsom förut, utan äfven patricier under 45 t\v,iuniores, inkallades.
Onskligt hade varit att hr T. begagnat Ihne, Über die patres conscripti
Leipz. 1865, och Christensens artikel i Hermes IX., Die ursprungliche Beden
tung des Patres, sarat Lattes, Della composizione del senato roraauo neli’etå
regia, Milano 1870 (i Memorie del reale Instituto lombardo). Willems’ ofvan
nämnda arbete är sannolikt något senare än hr T:s, ehuru båda bära årtalet
1878.
V. RYDBERG. Komerska dagar. Stockholm 1877. 166 s. 4:o.
De uppsatser, som här äro förenade under den ofvan angifna titeln, äro
som bekant egentligen af äldre dato och meddelade i Svensk Tidskrift, utom
den sista, »Blyertsteckningar från Rom», hvilkens innehåll ej faller under den
kategori vi här behandla. Då det lysande arbetet sålunda endast skenbart till
hör den tidrymd, anmälaren företagit sig att behandla, nöjer han sig med att
här endast nämna det under hänvisning till det omdöme han på annat ställe
(Framtiden 1878 h. 9. 10) afgifvit.
A. M. ALEXANDERSSON. Grekisk metrik. Stockholm 1877. XXXII och 283 s. 8:o.
Professor Alexandersson har genom sina metriska öfversättningar af »De
sju för Thebai» och genom uppsatser i Upsala Universitets årsskrift gjort sig
känd som en framstående kännare af den grekiska literaturen. Detta vitsord
tillkommer i ännu högre grad det här nämnda arbetet, som för första gången
på svenska språket lemnat en för nästan alla behof tillräcklig hjälpreda vid
studiet af de grekiska skaldernas prosodi.
Det har varit förenadt med ej ringa svårighet för nutidens lärde att komma
till en något så när säker kunskap om de lagar, på hvilka den så mångfaldiga
och rikt utvecklade helleniska verskonsten berodde, och detta torde aldrig full
ständigt lyckas utan större insikt i den grekiska musiken, då utan tvifvel me
triken torde bero på teorien för denna senare. Emellertid har ett stort steg
framåt blifvit taget, sedan Rossbach och Westphal med utomordentlig lärdom
och skarpsinne började att ransaka Aristoxenos’, Hæphaistions och de få öfriga
fragment vi ega kvar efter teoretiska helleniske metriker. De nämnde tyske
lärde hafva en gång för alla uppstält den satsen, att man hvarken i likhet
med Gotfried Hermann får filosofiskt eller på annat godtyckligt sätt förklara
786
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
