Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OCH DESS BETYDELSE FÖR DE NORDISKA LÄNDERNA.
betskostnader och min familjs anspråkslösa utgifter. Stiger priset öf
ver denna höjd, så kan jag använda något på jordförbättringar. Sjun
ker det åter därunder, så måste jag inskränka mig. I mitt enkla hus
håll linnes intet att indraga. Jag måste då nedsätta omkostnaderna
för jordbruket. Men sjunker rågpriset, såsom nu varit fallet, till 11,25
mark, eller ännu lägre, så råkar jag rent af i trångmål. Låna kan
jag icke; det är ju här ej fråga om en öfvergående förlägenhet, som
bättre år kunna afhjelpa. Jag måste göra mig beredd på, att denna
oerhörda olycka skall i all framtid fortfara. Tyvärr kan jag icke göra
vidare inskränkningar i mina omkostnader utan en nedsättning af ar
betslönerna, som drager mina arbetare med i förderfvet. Jag har måst
afskeda de daglönare, som användts för jordförbättringar, minska lif
vets nödtorft för de öfriga. De låga rågpriserna gå sålunda ut öfver
jordarbetaren i främsta rummet. Handlande och haudtverkare i när
maste stad träffas därnäst af en minskad afsättning till mig och andra
jordegare, som inskränka sin förbrukning.»
Nu invänder man: »hvarför kan då ej den tyske jordbrukaren
ordna sin produktion så, att han kan framställa rågen till lika billigt
pris som den amerikanske, hvilken ju har att lägga den långväga frak
ten på sin vara?» Svaret härpå finner vår författare i de kända och
för alla skydds-sökande näringsgrenar gemensamma betraktelserna öf
ver det tyska klimatets och den tyska jordmånens underlägsenhet,
de tyska arbetslönernas och det tyska kapitalets dyrhet i jämförelse
med jordmån, klimat, arbetslöner och kapitalränta i Ryssland, Ungern
och Amerika. Han medgifvcr dock, att allt detta oaktadt en ytter
ligare utveckling af det tyska jordbruket utan tvifvel skulle kunna i
viss mån återställa jämvigten mellan det tyska och t. ex. det ame
rikanska jordbrukets existensvilkor. Men, tillägger han, och denna
betraktelse är karakteristisk: »man må dessutom ej glömma, att den
amerikanske jordbrukaren har sin jord nästan för intet, att jorden i
flere andra länder är nästan skuldfri, och att däremot den tyska jor
den är behäftad med en betydande skuldbörda, hvilkens räntor måste
inräknas i produktionskostnaderna. Kan denna ränta ej gäldas af af
kastniugen, då korama auktionerna, då gå de nuvarande egarne från
sina gårdar, då löpa jordhypoteksinnehafvarne fara för sina räntor.
Agrarierna i Tyskland hafva i åratal sträfvat efter en »reduktion» af
jordegendomens skuldbörda; något sådant kan staten ej medgifva,
men staten kan och måste förhindra en sådan reduktion af jordvärdet,
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
