Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordisk Tidskrift. 1880. 7
FAUNA ÖFVER SVERIGES RYGGRADSDJUR.
bar ban beflitat sig om att utrota åtskilliga barbariska, men icke desto
mindre i vårt språk kvarstående namn. Svenska namnet på slagtet
Pandion skrifver förf. riktigt »fiskgjuse» (af isl. Gjddr, norska Giöe)
i stället för det oriktiga »fiskljuse», och slägtet Alcedo har fått den
vida bättre, om också ännu ej i vårt språk införda, benämningen
»kungsfiskare» (eng. kingsfisher) i stället för det af tyska ordet »Eisen
vogel» förvrängda namnet »isfogel», o. s. v.
Slägt- och artkarakterer äro korta, men innehållsrika samt lätt
fattliga, och klarheten ökas ännu mera af den förut nämda tabella
riska uppställningen. Under dessa beskrifningar förekomma med
finare stil kortare notiser om de ifrågavarande djurens lefnadssätt,
vanor, fortplantning, geografiska utbredning, föda, nytta eller skada;
och hvad fåglarna särskildt angår, har förf. lemnat ganska noggranna
uppgifter om antalet, färgen och storleken af deras ägg. Likaledes
har han egnat en synnerlig uppmärksamhet åt beskrifningen öfver
fåglarnas ungdrägter, och detta till stor hjälp, särdeles för nybörjaren,
hvilken ofta ser sig urståndsatt att till art och slägte bestämma en
eller annan fågel, som han möjligen anträffat i en dylik drägt.
Vid utarbetandet af ett sådant verk som detta blir det natur
ligtvis ganska svårt att erhålla en riktig begränsning och sålunda
styra den gyllene medelvägen mellan för mycket och för litet. Det
aktningsvärda sträfvandet att göra arbetet så billigt som möjligt och
därigenom förmedla dess spridning till en större allmänhet har dock
kanske haft till följd, att åtskilliga vigtigare förhållanden måst lemnas
oberörda, och vi vilja därför i en möjligen kommande ny upplagas
intresse påpeka några dylika.
En allmän anmärkning, som i detta afseende tillkommer skild
ringen af däggdjuren, är att uppgifter saknas om beskaffenheten af
de olika gruppernas placenta. Under slägtet Talpa hade varit skäl
att något utförligare omnämna djurets stora betydelse såsom utrotare
af för åtskilliga kulturväxter skadliga djur. Okunnigheten om detta
djurs lefnadssätt har nämligen mångenstädes, där detsamma före
kommer, ledt därhän, att man förföljt och dödat denna människans
goda bundsförvandt i tanke, att han gör skada på odlade växter. På
samma gång kunde äfven några ord egnats åt dess egendomliga bo.
Om slägtet Myoxus, som också bygger ett rätt konstmässigt bo, hade
bort nämnas, att detsamma saknar blindtarm. Sid. 86 hade väl varit
skäl att nämna, att bärgflnken emellanåt stadnar kvar i landet öfver
vintern. A sid. 95 hade kråkans egenskap att vara ett af våra värsta
skadedjur förtjänt att riktigt eftertryckligt framhållas, så att man mera
än hvad hittills skett kunde komma sig för med att hålla sträng räfst
med denna fågel. Byggnaden och beskaffenheten för öfrigt af tra
nornas luftstrupe, sid. 151, hade bort omnämnas i sammanhang med
uppgiften om dessa fåglars starka läte. Bland utmärkande karakterer
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
