Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OCH DESS BETYDELSE FÖR DE NORDISKA LÄNDERNA.
länder redan tillämpats, vunnit en åtminstone någorlunda antaglig utväg
att för dessa alster lämpa så väl beskattning som skydd efter varuvärdet,
och tarifkommissionen fann ingen betänklighet att tillstyrka, det tyska
förbundsrådet ej häller svårighet att föreslå en öfvergång till detta system.
Det till riksdagen öfverlemnade förslaget innehöll, med jämkning emel
lan de olika intressenternas anspråk, en femgradig skala, utgående för oblekt
garn från 12 mk för N:o I—l9, och stigande med 6 mk för hvar grad
t. o. ra. N:o 79, samt med olika satser för enkelt och dubleradt garn, så
att i alla grader satsen å det dublerade gårnet ökas med 3 mk. För fär
gadt och blekt stego satserna från 24—48 mk. Riksdagen antog förslaget
i dess helhet endast med en liten jämkning å nummertalet i första graden.
Då tarifkommissionen och sedermera riksregeringen, oaktadt sina ut
talade varma sympatier för den elsassiska finspinneriindustrien, icke på
långt när tillfredsstälde de elsassiska fabrikanternas önskningar och där
med ock i riksdagen utsatte sig för desses förebråelser att i själfva ver
ket föga hafva afhjälpt de verkliga behofven, så berodde sådant uteslu
tande på undseende för ett annat missnöje, som vid undersökningskom
missionens förhandlingar hade visat sig hotande nog. Tarifkomraissionen
nödgas själf erkänna, att hufvudsvårigheten vid garntullarnas höjande
framstod i den verkan det kunde befaras utöfva pä väfnadsindustrien, och
ehuru hon tror, att dennas farhågor äro öfverdrifna, och att väfvarne
själfve icke tillräckligt besinnat fördelen af att få åt sig uppfostrad en
blomstrande finspinneriindustri, kan hon ej för sig fördölja, att den stora
exporten af bomullsvaror (omkr. 15 mill. kilogr. årligen) möjligen skulle
kunna hafva någon olägenhet af välviljan mot spinnerietablissementen.
Huru mycken betydelse denna intressekamp dock verkligen egt, bevisas
bäst just däraf, att skyddssystemets ifrigaste förkämpar inom tarifkom
missionen, om ock med beklagande, måst stanna vid de jämförelsevis låga
garntullsatser, som också slutligen antogos.
Det är i själfva verket af det allra största intresse att närmare taga
kännedom om den opposition mot det industriela skyddet, som här reste
sig inom industriens eget område.
Så framhåller inför enquétekommissionen en hr Jacoby, köpman och
fabrikant i Berlin, huru väsentligen olika en förhöjning i garntullen måste
verka för de etablissement, som förena väfveri med spinneri, och för dem,
som endast sysselsätta sig med väfnad. De förra arbeta redan nu under
vida fördelaktigare vilkor än de senare: de kunna lättare efter behof förse
sig med råmaterialet för sina väfnader, lättare undvika kastningarna i
111
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
