Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordisk tidskrift. 1880. 10
OCH DESS BETYDELSE FÖR DE NORDISKA LÄNDERNA,
joritet sköt med så mycket lättare hjärta deras intresse åt sidan, som
det tydligen ingick i dess tankegång, att handelns arbete icke är något
egentligt eller produktivt arbete, och man tröstade dessa klagande med
en hänvisning till utvägen att taga skadan igen i förändrad verksamhet.
Samma öde hotar äfven åtskilliga vid tarifens uppgörande un
danskjutna eller bortglömda industrier, såsom ullproducenter, sten
kolsindustri, grufindustri, järnvägskommunikationer m. fl., m. fl., hvijka
samtliga få, utan ersättning i skyddstullar för eget arbete, deltaga i
omkostnaderna för de öfrigas skydd. För dessa näringar återstår ju
dock hoppet om ersättning genom återverkan af den ökade liflighet
i all annan inhemsk produktion, som skyddet skall framkalla.
Sådan förhoppning kan däremot icke bjudas de näringsidkare,
hvilka hufvudsakligen eller uteslutande arbeta för export till utlandet,
och dessa kunna därför svårligen hemta annat än skada af de vidtagna
tullförhöjningarna. Man kan tvista om befogenheten af deras ofta
uttalade farhågor för de repressalier, den tyska lagstiftningen skulle
framkalla från främmande makter; ty om Frankrike, Österrike, Italien,
Ryssland eller Sverige höja sina tullsatser för tyska manufaktur
varor, kunna sådana åtgärder visserligen icke ensamt tillskrifvas be
gäret att hämnas för det tyska rikets tulltaxa, ej häller kan någon
förvissning gifvas därom, att sådana förhöjningar skulle inslällas af
undseende för ett frihandelsvänligt Tyskland. Men hvad ingen kan
bestrida är, att hvarje öres förhöjning i priset inom Tyskland för de
råvaror, som tyska industrier förarbeta för export, försvårar produk
tionsvilkoren för samma industrier, och att härför icke kan beredas
dem någon som hälst ersättning i ökadt pris för deras produkter å
verldsmarknaden, öfver hvilken icke ens furst Bismarck kan råda.
Vi hafva i den föregående framställningen anfört några af de vig
tigaste exemplen på denna reformens verkan. Det visar sig af veder
börande industriidkares egna uttalanden och petitioner, att nästan på
hvarenda punkt af systemet samma svårigheter i större eller mindre
grad framträda. Man har icke kunnat skydda spanmåls- och fröpro
ducenterne utan att oroa mjölnare, malttillverkare, bryggare eller
oljeslagare, icke häller egarne af Tysklands hög- och låg-skogsparker,
utan att betunga snickare, svarfvare, eller möbeltillverkare, som i ut
landet funnit en lönande marknad, eller väcka allvarliga farhågor hos
en skyddssökande garfvare-industri, sorn hastigt fann sig träffad i
sina exportintressen. Man har ej kunnat bjuda de stora masugnarna
133
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
