Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ESTETISKA REALISMEN I DANMARK.
som Frankrike och Tyskland, kan aldrig vara hälsosamt för det lite
rära lifvet. Yi hafva också haft en sådan period i vår vittra hi
storia, då två oförsonliga motsatser stodo mot hvarandra, då det
gamla kämpade för lifvet mot det nya och unga, som gick något
bröstgänges till väga; men det gälde för de unga främst den konst
närliga friheten: tankens och ordets frihet hade däremot till förkäm
par ett par idealister af första ordning, nämligen Esaias Tegnér, som
från första stunden stod klar i detta hänseende, och Erik Gustaf
Geijer, som med det ärligt sträfvande snillets personliga kamp visade
oss vägen både för den iudividuela och den nationela frihetskänslans
klarande genom kristendomen och historien. Det är bekant, huru
Tegnér själf ansåg försoningen emellan det gamla och det nya hafva
gått för sig; han har gifvit uttryck däråt i de kända orden till
Atterbom:
Med åren komma frid ock sans ändå,
Ock allt som skiljomuren börjat ramla,
Den nya skolan flyttar i den gamla.
En liknande sammansmältning mellan de båda motsatserna kom
mer nog en gång att ske äfven i Danmark likasom hos oss, och den
kan där så mycket lättare gå för sig, som någon principiel stilraotsats
egentligen icke eger rum mellan romantik och realism, såsom man
där kallar det gamla och det nya, lika litet som hos oss någon
egentlig grundskilnad egde rum i afseende på uppfattning och stil
mellan göter och fosforister, under det att dessa, såsom tillsammans
rätteligen utgörande den nya skolan, i stort fattad, med sitt konkreta,
ehuru från olika håll hemtade ideal stå som en afgjord motsats mot
den gamla akademiska skolans abstrakta idealism. För att en sådan
sammansmältning skall kunna ega rum, fordras dock, att man sansar
sig å ömse sidor och tänker mindre på den personliga åsigtens oom
kullrunkelighet än på det allmänna och gemensamma bästa, så att de
äldre medgifva det yngre slägtets rätt att gifva sin egen form åt sina
idéer och bilder, medan de yngre åter komma ifrån ytterlighet och
hänsynslöshet samt lära sig inse, att realism eller verklighetsdiktning
visserligen skall vara ett uttryck för frihet både i estetiskt och so
cialt hänseende, men att den icke vill ha något med själfsvåld att
göra, samt att den väl, såsom nutiden till öfvermått visar, kan lägga
i dagen en materialism, som tyder på råhet och moralisk anstucken
het, men att detta icke är någon nödvändighet, utan att den tvärtom
i sin sanningsspegel lika väl kan och i högsta mening bör ge uttryck
åt en hög och ideel verldsåsigt.
Att det likväl bland realisterne i Danmark finnas sådana, som
veta att fatta den nya principen från sin rätta och bästa sida, det
visar främst författaren till »Jason med det gyldne Skind» och »Nu-
267
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
