Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ESTETISKA. REALISMEN I DANMARK.
person och sina egna förhållanden till medelpunkt för all sin dik
tan och traktan. Dessutom märker man alt mer och mer ännu en
sak, som icke länder författaren till heder, nämligen hans vårds
löshet med formen, en vårdslöshet, som dock ibland är studerad,
emedan man ser begynnelsestrofens godtyckliga rytm på det ängs
ligaste återgifven af de följande stroferna, hvilket gör intryck af till
gjordhet och onatur samt allra minst passar i en lyrik, som eljest
icke skräder sina uttrycksformer. Man har i Danmark funnit Drach
manns form så öfvervägande musikalisk; ja, detta gäller hans äldre
visor, t. ex. dem, som Peter Heise så oförlikneligt komponerat:
men i afseende på hans nyare, besynnerliga, iraprovisatoriska rytmer
gäller denna bestämmelse alldeles icke. All äkta lyrik skall ju
närma sig folkvisan ej blott i uppfattningens, utan äfven i for
mens enkelhet; men dessa långrandiga strofer med konstig rimflät
ning, som ej bekymrar sig om den naturenliga växlingen mellan
manliga och kvinliga slut och låter rytmen bero af infall och nyck
samt icke räknar de stafvelser, som kastas in mellan de på måfå an
bragta höjningarna och sänkningarna i takten, dem vill lyriken ej
veta af, ty deras takt tyckes mera bygd för öga och eftertanke än
för ett sundt öra, som ej förmår uppfatta den och därför icke älskar
den. Men det ledsammaste med Holger Drachmanns senaste dikter
är, att likt och olikt i dem skrapats samman, utan att någon sikt
ning af styckena företagits. Flere dikter äro visserligen sådana, att
de med alt skäl kunna sättas vid sidan af författarens bästa äldre,
såsom »Den siste Skanse», »I Cirkus Maximus», »Longobarder» och
särskildt de små minnessångerna öfver Christian’ Winther, Harald Je
richau m. fl. Men af dem, som äro sammanförda under titeln »I
Panser og Plade», äro flere sådana, att de bort utgallras, och fram
för alt är den så kallade kantaten »Ved Universitetsjubilæet» en
sång, som en verkligt bildad dansk skriftställare icke skulle ha till
låtit sig att tänka eller nedskrifva och allra minst utgifva. Drach
manns andra nyss utkomna arbete, »Lars Kruse», innehåller ypperliga
skildringar från Jyllands kust och lifvet vid hafvet uppe kring Ska
gen; men hela dess syftning, att rehabilitera en hederlig lots’ rykte
genom att söka förskaffa honom Dannebrogskorset, förefaller något
forcerad. Man kunde tycka, att det varit nog i en bok med skildrin
gen af den käcke Lars Kruses stordåd, som verkligen äro hjältelika,
utan något tillägg af det »fabula docet», som finnes i sista afdelnin
gen med öfverskrift »Lönnen». Det tillkommer därmed något pro
saiskt, som skämmer de föregående stolta skildringarna både af natur
och folk uppe vid Danmarks farliga nordspets.
Af de rent realistiske författarne är doktor Schandorph utan tvif
vel en bland de duktigaste och gedignaste. Hans berättelse »Uden
Midtpunkt» är i många delar ett förträffligt alster, som dessutom är
269
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
