Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EYSIOGEAEISKA SÄLLSKAPETS I LUND AIINNESSKEIET.
der förekommande vegetationen af sötvattensalger är i allmänhet lik
den som finnes på motsvarande ställen i Sverige, några arter äro
identiska med svenska, andra åter äro skilda genom så obetydliga
karakterer från svenska arter, att de måste anses såsom endast varie
teter. Äfven befanns algfloran vid denna höjd vara rikare än nere
vid hafsytan, och i synnerhet en grupp (Desmidieæ), innehållande 2/5
af hela artantalet, var representerad här i tredubbelt större artantal
än i öarnas lägre trakter, hvarest naturligtvis tropiska arter före
komma. Här måste dock den anmärkning göras, att dessa siffror som
beteckna proportionen uti de olika arternas och slägtenas utbredning
och talrikhet inom området, böra betraktas såsom gällande endast för
denna samling, hvilken förskrifver sig från endast ett fåtal lokaler.
Att lokalens olika är bestämmande för dess algvegetation,
synes mig utgöra förklaringsgrunden till det faktum, att förf. i det
bearbetade materialet ej funnit mer än 4 arter gemensamma för båda
öarna. Det återstår således troligen mycket att framdeles tillägga
till närvarande förteckning öfver öarnas sötvattensalger, hvilken upp
tager 109 arter, af hvilka 18 äro nya.
F. W. C. ARESCHOUG. Jemförande undersökningar öfver bladets anatomi.
242 sid. med 11 taflor.
Detta omfångsrika ocli af talrika afbildningar åtföljda arbete, det full
ständigaste vi ega öfver bladets inre byggnad hos de högre växterna,
har till föremål för sin behandling de olika väfnader, som förekomma
uti nämda näringsberedande organ uti dess utbildade, funktiousfär
diga skick. Emedan vålnadernas topografiska förhållanden, deras ur
sprung eller funktioner hvarken hvar för sig eller tillsararaantagna
hittills befunnits lemna någon fullt tillfredsställande grund för indel
ning uti olika väfnadsarter, och växtanatomerne därför ej äro ense
med afseende på lämpligaste indelningen och begränsningen af de
samma, redogör förf. för de skäl, som närmast föranledt honom
att behålla den gamla indelningen uti hudväfnad, grundväfnad och
kärlväfnad. Det är tydligt, att vid ju tidigare utvecklingsstadium hos
delarna ett dylikt urskiljande af väfnadsslag företages, desto färre måste
de blifva till antal och desto svagare begränsade i förhållande till
hvarandra. Därför äro de tre formolikheter uti den yngsta stamspet
sens cell-lager, som Hanstein särskiljer, åtminstone ej alltid tydligt
framträdande och de olika lagren torde äfven såsom väfnadsbildaude
till en del ersätta hvarandra. På en långt mera framskriden olikhet
mellan cellerna grundar sig de Barys uppställning af sex olika huf-
Nordisk tidskrift. 1880. 20
Sven Berggren.
291
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
