Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PYSIO GRAFISK A SÄLLSKAPETS I LUND MINNESSKRIFT.
ett filtludd. Många högnordiska eller alpina växter ined öfvervin
trandc blad äfvensom många från den varma tempererade zonen,
hvilka hafva att uthärda en varm och torr årstid, hafva blad med så
beskaffad öfverhud. Öfverhuden kan vidare fungera som en mekanisk
väfnad, afsedd att gifva fasthet åt bladet och den är då mer eller
mindre fullständigt förvandlad i collenchjm eller sklerenchym. Hos
de blad, som vid torkning hoprulla sig, såsom förhållandet är hos
många gräs, är öfverhuden ombildad till en svällväfnad, hvars mem
braner hafva egenskapen att vid torkning hopskrympa och vid till
komst af vatten åter utvidga sig. Till en assimilerande väfnad, inne
hållande klorofyll, ombildas öfverhuden hos växter, som hafva i vatten
nedsänkta blad, samt hos en del andra företrädesvis i skugga växande
arter. Slutligen kan öfverhuden ombildas till en s. k. vattenväfnad
hos i tropiska zonen förekommande för egendomliga förhållanden ut
satta växter.
Samma accommodation efter de yttre förhållandena eller afpass
ning för olika fysiologiska funktioner finnes hos grundväfnadens
båda former i bladet; det yttre företrädesvis assimilatoriska och
det inre företrädesvis pueumatiska barkparenchymet. Det förra,
som i regeln utmärker sig genom pallisadformiga klorofyllförande
celler, kan någon gång uppträda som en skyddande väfnad, ett
s. k. hypoderma, hvarvid klorofyllet försvinner och cellerna bli
tjockväggiga. Det kan äfven fungera såsom en mekanisk väfnad an
tingen under form af collemchym eller sklerenchym. Dessa båda väf
uader hänföras sålunda af förf. till grundväfuaden och anses vara
olikartade med bastet, i motsats till ofvanstående delvis eller full
ständigt af Sclnvendener, de Bary, Ilaherlandt och till en del äfven af
Bussow uttalade åsigten om dess natur. Slutligen kan det yttre bark
parenchymet vara modifieradt till en svällväfnad, vidare till en vatten
väfnad med företrädesvis vatten till cellinnehåll och till sist äfven
vara ombildadt till en pneumatisk väfnad, därigenom visande en öf
vergång till det inre pneumatiska barkparenchymet. Detta senare
är visserligen ej lika ofta underkastadt förändringar som det förra,
men man iakttager dock analoga former hos båda. Likaså företer
kärlknippet ej synnerligen stor omväxling i för funktionerna afpassad
byggnad. Dess hufvuduppgift är att leda safterna men därjämte att
gifva växten fasthet och styfhet, hvarvid i senare fallet företrädesvis
bast- och vedcellcrna äro verksamma, och hvarvid stundom den me
kaniska funktionen blir så öfvervägande, att nästan hela kärlknippct
blir reduceradt till bast, såsom hos många monoeotyla växter.
Kärnan af arbetet utgöres af detaljundersökningar öfver den inre
strukturen i bladen hos ett femtiotal till olika systematiska grupper hö
rande och under olika yttre förhållanden lefvande växter, så valda att
de i ett eller annat hänseende kunna betraktas som typer.
293
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
