Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÖBENHAVNS UNIVERSITETS HETSHISTORIE.
torftigaste af enskilde handledare och tillägger: »Saaledes lære de for
ex.: Magnes habet duos polos, et llumen magnetieum exit ex uno
polo et transit in alterum ; men naar jeg spørger: sed quid est magnes,
vide de ikke om det er et dyr eller en plante. En svarede nylig,
at bjærget Hekla laa i Italien vid den kgl. residensstad Rom, saa at
jeg ej sjælden meget melankolsk forlader examen». Vi erinra
tillika, att äfven i Köbenhavn är det först i vår tid, som moders
målet undanträngt latinet från dess plats som det officiela tal- och
skrifspråket, sedan detta upphört att vara vetenskapens allmänt er
kända tungomål.
Efter en redogörelse för testimonia publica, akademiska grader,
premier och fester kommer författaren till »det akademiska apparat»,
eller hvad vi kalla »samlingar och institutioner». På 1600-talet frågade
man lika litet där som i Upsala efter dylika ting, en naturlig följd
af att de reala vetenskaperna ännu voro i sin barndom; tiderna hafva
sedan förändrats, och i våra dagar är det just dessa samlingar, som
bereda universitetsfinanserna de största svårigheterna. Bibliotek var
det enda, af hvilket man på 1600-talet hade ett oundgängligt behof,
men, hade ej donationer då och då nedduggat, hade å’ bägge ställen
torftigheten öfvergått till brist. Anslaget var i Köbenhavn då för
tiden blott 50 riksdaler årligen, och detta sparade man så väl, att från
1644 till 1661 inköptes blott 2 böcker. Det är tämligen klart, att i
våra dagar skall Köbenhavn, såsom en stor hufvudstad, taga försteget
för Upsala. Så t. ex. har Köbenhavn på det område, där Rudbeck,
Linné m. fl. förskaffade oss företrädet, alldeles stält oss i skuggan med
sin nya botaniska trädgård på 21 tunnlands vidd och med dyrbara
byggnader, men också har detta företag, som vi strax skola se, vållat
betänkliga finansiela svårigheter.
De bägge universitetens ekonomiska historia skulle vara värd ett
helt kapitel, men vi måste här nöja oss med några rader. Liksom
Upsala egde Köbenhavns universitet betydlig jordegendom sig anvisad,
likaså anslag af tionde, men dessutom 13 landskyrkor, hvilkas in
komster ingingo i universitetets kassa, mot att detta sörjde för deras
utgifter. Tionden och kyrkorna finnas ännu kvar, men jordegendomen
vandrar skyndsamt sina färde. När nämligen skiftesverket skulle i
Danmark genomföras, indrogos de förut omtalade Corpora år 1796
till den gemensamma akademiska fonden, hvarpå en förordning ut
kom, att jorden skulle på lifstid bortarrenderas; men på denna har
följt en lag af 1852, enligt hvilken åbon är berättigad att genom köp
förvärfva eganderätt till jorden. Nu äro visserligen penningar så goda
som jordagods, men de byta lättare egare, och vi skola snart se, huru
de äro på väg att smälta bort. Vi hafva Gustaf Adolfs storartade
donation af sina arfvegods att tacka för, att vi behållit vår jord orub
bad, oaktadt Karl XII gjorde ett försök att tvinga oss att sälja den
392
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
