Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KONUNGASTYRELSEN.
språksboken, Predikareboken, Vishetens bok, Syrak m. fl. Aristoteles,
som ofta anföres, har dock troligen ej omedelbart användts, utan Egi
dius har tjänat såsom mellanhand.
Hvad beträffar Konungastyrelsens aflattningstid, sättes den af alla
forskare, som erkänt arbetet tillhöra medeltiden, till 1300-talets förra
hälft. Så mycket veta vi med säkerhet, att den måste vara nedskrif
ven efter Egidius’ meranämda »De regimine principum», hvilken åter an
ses vara författad kort efter 1280. D:r Söderwall har därjämte af
några andra omständigheter i afseende på innehållet sökt bestämma
arbetets ålder, hvaraf vi nämna den sista såsom af någon betydelse.
1 fjärde balkens andra flock talas om underhållandet af vägar och gäst
gifvaregårdar (»köptorp») för de vägfarande, i ordalag som påminna om
hvad som därom finnes påbjudet i Skeninge stadga af år 1335. »Om
denna likhet icke beror af en tillfällighet eller däraf, att både Skeuinge
stadgan och Konungastyrelsen här lånat uttryckssätt från någon äldre ur
kund, får väl sistnämda skrift anses vara författad åtminstone efter
1335 (att orden i Konungastyrelsen skulle hafva utöfvat inflytande på
uttrycken i Skeningestadgan är väl mindre antagligt).»
Väsentligare bidrag än innehållet lemuar språkformen för bestäm
mandet af bokens ålder. En mängd ålderdomliga former, hvilka till
höra handskrifter från tiden före 1350, tyda på härstamning från denna
tid. Bredvid dem förekomma visserligen andra af jämförelsevis ungt
datum, men de härröra utan tvifvel från afskrifvares ändringar, något
som man för öfrigt kan iakttaga hos andra medeltidsarbeten, hvilka före
ligga i handskrifter från olika tid. Arbetets uppkomst kan således
med största sannolikhet förläggas till förra hälften af 1300-talet, och
närmare bestämdt mellan 1335 och 1350.
Slutligen vilja vi omnämna några af de gissningar, som framstälts
angående författaren. Såsom förhållandet är med de flesta af våra
medeltidsverk, har namnet på Konungastyrelsens författare ej bevarats
åt efterveriden. Enär han utan alt tvifvel, såsom hans skrift öfveralt
ådagalägger, varit en af sin tids mest bildade, har man trott sig se
författaren än i den ene än i den andre af kända framstående män
från denna tid. Man har gissat på biskop Brynjulf Algotsson i Skara,
författare af den s. k. biskop Brynjulfs stadga, och på Andreas And, dom
prost i Upsala. En annan åsigt har framstält författaren af parafrasen
öfver Moseböckerna såsom författare af Konungastyrelsen. Scheflerus’
457
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
