Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÉTAT DES GLACES, ÉPOQUES DE LA VEGETATION
eller sammanbindningslinierna för de ställen, dit flyttfåglarna sam
tidigt ankomma, visar det sig att dessa äro olika för olika fåglar.
Exempelvis må nämnas, att den vanliga lärkans linier i det närmaste
öfverensstärama med dem för islossningstiderna, så att hon öfverhufvud
visar sig på ett ställe ungefär en månad före islossningen. För andra
såsom göken och hussvalan hafva kroklinierna en helt annan form
och stå i närmaste samband med ankomstställenas lufttemperatur.
Sålunda visade det sig, att bofinkens första uppträdande åtföljer en
temperatur af I°, skogsdufvans 2°, gökens 7° och hussvalans B°. I
de sydligare delarna af landet uppträda de dock i allmänhet något
senare, i de nordligare något tidigare än de motsvarande tempera
turerna.
Breddgraden och höjden öfver hafvet äro de faktorer, som utöfva
den största inverkan på den hastighet, hvarmed de ifrågavarande före
teelserna fortplanta sig. Men då höjden utefter Sveriges ostkust håller
sig oförändrad, var det lätt att för vägen från Skåne till Lappland
beräkna ett medeltal för det antal dygn, som hvarjc företeelse behöfver
för att förflytta sig en breddgrad. Islossningen visade sig härvid be
höfva 6,0 dagar, blomningstiden för de växter, som i Skåne blomma
i april, 4,3 och för dem som blomma i maj 2,3, löfsprickningen och
löflallningen båda 2,3 och isläggningen 5,1 dagar. Hastigheten är
således afgjordt störst sommartiden, minst vår och höst. Detta öfver
ensstämmer med det kända förhållandet, att de nordliga trakternas
sommar ingalunda är kylig i samma förhållande som den är kort.
Samma är förhållandet, om man ser på flyttfåglarnas ankomsttider.
Den vanliga lärkan, som först uppträder i Sverige den 21 februari,
behöfver 10,3 dagar för hvarje breddgrad, marsfåglarna såsom staren,
kajan, vildgåsen, morkullan m. fl. ungefär 5,7, aprilfåglarna såsom
vildsvanen, gräsanden, tranan, sädesärlan m. fl. 3,4, samt de i maj
ankommande såsom göken, hussvalan, ringsvalan m. fl. 2,6 dagar.
Med begagnande af fåglarnas kända flyghastighet har man be
räknat, huru lång tid af dagen flyttfåglarna använda vid framträngan
det mot norden. Denna är ganska obetydlig, såsom framgår af följande
exempel: kajan och gladan mecl en hastighet af 2 mil i timmen an
vända 0,7 och 1,0 timme, dufvan och tranan med 5—6 mils hastighet
0,4 och 0,6 timme, samt göken, hussvalan och ringsvalan med 10 mils
hastighet 0,4, 0,6 och 0,4 timme.
Med afseendc på frågan om temperatiircrnas sekulära växlingar
uti Sverige har man tidigare trott sig kunna sluta af termometer
observationerna, att våren under innevarande århundrade kommer nå
got senare än under det näst förflutna, och att hösten likaledes kom
mer senare. Det råder likväl sä stor ovisshet om termometrarnas
uppställning m. m. dylikt under det gångna seklet, att bevisen ej äro
bindande, utan en bekräftelse eller vederläggning från de fänologiska
466
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
