Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOKSKE OLDSAGER.
bådo på norsku och Iranska, kun detta vigtiga vork begagnas lika väl
af främmande som af nordiska forskare. Härigenom är arbetet be
friadt från den stora olägenhet, hvilken eljest vidlåter de fiesta nor
diska lärdes skrifter, nämligen att vara så godt som otillgängliga för
forskare utom Norden.
I afseende på stenåldern fäster Rygh i detta liksom i några före
gående arbeten uppmärksamheten därpå, att man i Norge funnit två
ganska skarpt skilda grupper af fornsaker från denna period. Den
ena, den talrikaste, omfattar föremål, hvilka nästan alla äro gjorda af
flinta och grönsten, samt hvilka fullkomligt öfverensstämma med dem,
som finnas i mellersta och södra Sverige, i Danmark och norra Tysk
land; utan tvifvel hafva dessa länder under stenåldern varit bebodda
af samma folk eller med hvarandra närbeslägtade stammar. Den an
dra gruppen består af förnämligast i norra delen af Norge anträffade
arbeten af skiffer, hvilka på goda grunder anses vara minnen från
lapparnes stenålder.
I Norge, liksom i mellersta Sverige, äro de till den förra gruppen
hörande arbetena mycket mindre talrika än i södra Sverige och Dan
mark. Uti de sistnämda delarna af Skandinavien förekomma grafvar
från stenåldern i stort antal, men i Norge har man ännu icke kunnat
med säkerhet uppvisa någon sådan graf. I Norge saknas äfven, så
godt som fullständigt, de i synnerhet uti Danmark talrika minnena
från en del af stenåldern, som är äldre än den, då man lärt sig att
slipa flintan och därigenom åt flintverktygen gifva en ypperlig egg.
Norge, liksom största delen af Sverige, torde således ej hafva börjat
att bebyggas förr än,under denna senare del af stenåldern.
»Talrikast, säger Rygh, förekomma lemningarna från stenåldern i
kusttrakterna omkring Kristianiafjorden, isynnerhet på dennas östra
sida. I det öfriga landet kunna Lister, Jæderen och trakterna vid
TTondhj emsfjorden nämnas som ställen, där fornsaker från denna
tid finnas i stor mängd. I det hela äro kustlandskapen rikare på fynd
från stenåldern än det inre landet, men enstaka träffas dessa så godt
som öfveralt, också på högfjället». De nordligaste hittills med sä
kerhet kända stenåldersfynden af den första gruppen äro anträffade
kring Saltenfjorden, på 67V30 nordlig bredd, där man gjort flere så
dana fynd. Dock lär anledning finnas att antaga, att några sådana
fornsaker äro hittade ännu längre emot norr.
De nu kända fynden från Norges bronsålder äro visserligen ej
många, men de betydande bidrag till kännedomen om denna tid, som
de sista årens upptäckter gifvit, visa att denna märkliga period i
Norge lemnat efter sig flere minnen, än man ännu för kort tid sedan
trodde. I synnerhet hafva Jæderen och några andra delar af Stavan
gers amt jämförelsevis många fynd att uppvisa. Åtskilliga, till en del
472
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
